Riksbanken sänker räntan på den kompletterande likviditetsfaciliteten
Pressmeddelande, Villkor I Riksbankens penningpolitiska styrsystem anges vilken ränta som ska gälla för bankernas in- och utlåning över natten i Riksbanken. I Riksbankens kompletterande likviditetsfacilitet kan bankerna ta lån mot säkerheter som exempelvis säkerställda obligationer. Räntepåslaget på den kompletterande likviditetsfaciliteten sänks nu från 0,75 procentenheter till 0,30 procentenheter över styrräntan. Dessutom tar Riksbanken bort begränsningen för hur stor andel säkerställda obligationer bankerna får använda som säkerhet vid lån från Riksbanken. Förändringarna träder i kraft den 8 april 2026, och är en del av Riksbankens långsiktiga arbete med att underlätta bankernas anpassning till en miljö med mindre överskottslikviditet.
De senaste åren har Riksbankens stora innehav av värdepapper gjort att det har funnits mycket likviditet i banksystemet. I takt med att Riksbanken minskar sitt innehav av svenska värdepapper minskar mängden likviditet i banksystemet. Det kommer att ställa större krav på bankerna framöver att aktivt låna av och ut till andra banker, exempelvis via så kallade dagslån. Bankerna ska kunna låna av Riksbanken genom att använda dess stående utlåningsfaciliteter när de behöver. För att underlätta bankernas anpassning till de nya förhållandena gör Riksbanken nu förändringar i den kompletterande likviditetsfaciliteten.
Sänkt ränta för den kompletterande likviditetsfaciliteten
Räntan i den kompletterande likviditetsfaciliteten, där bankerna kan ta lån över natten från Riksbanken mot säkerheter som exempelvis säkerställda obligationer, har sedan införandet 2022 motsvarat styrräntan med ett tillägg om 0,75 procentenheter. För att stärka incitamenten för bankerna att använda faciliteten sänker Riksbanken räntan till att vara styrräntan med ett tillägg om 0,30 procentenheter.
Bankerna hanterar oftast sina över- och underskott av likviditet sinsemellan på den korta penningmarknaden. Riksbankens utlåningsfaciliteter finns för att bankerna ska kunna använda dem, exempelvis om de vissa dagar upplever att det är svårare att få tag på likviditet och de korta marknadsräntorna stiger över Riksbankens utlåningsräntor. Räntan på faciliteterna ska vara tillräckligt hög för att bankerna i första hand ska hantera sin likviditet på marknaden, och i andra hand låna från Riksbanken. Det ändrade räntepåslaget på lån i den kompletterande likviditetsfaciliteten sänker tröskeln för bankerna att använda faciliteten vid behov. Det skapar förutsättningar för en välfungerande likviditetshantering mellan bankerna och därmed kan penningmarknadsräntorna hamna nära styrräntan.
Begränsning för lån mot säkerställda obligationer tas bort
För att banker ska få låna hos Riksbanken krävs att de ställer säkerhet. Hittills har det funnits en begränsning som innebär att säkerheten för lån som mest fått uppgå till 60 procent av säkerställda obligationer. Begränsningen har gällt både för intradagskrediter och för att låna i den kompletterande likviditetsfaciliteten. Den begränsningen tas nu bort för att göra faciliteten mer tillgänglig, vilket i kombination med ett lägre räntepåslag syftar till att öka bankernas incitament att använda den vid behov.
Bankerna måste ha operativ förmåga att använda faciliteten
Den minskade mängden likviditet i banksystemet ställer högre krav på att bankerna måste ha en operativ förmåga och också vara villiga att mer aktivt låna och låna ut likviditet sinsemellan på penningmarknaden. Det är viktigt för att Riksbankens styrning av räntorna ska fungera väl. Bankerna ska också kunna låna av Riksbanken genom att använda dess stående utlåningsfaciliteter när de behöver. Riksbanken kommer att följa upp bankernas operativa förmåga och se över om det finns behov av att införa regelbundna testtransaktioner.