Anna Breman: Att våga tänka annorlunda – om Riksbankens penningpolitiska kommunikation
Tal ”Omvärlden präglas av ekonomisk och politisk osäkerhet. I detta läge bör centralbanker stå för stabilitet när mycket annat är skakigt. Vi som beslutfattare kan minska osäkerheten hos hushåll, företag och marknadsaktörer om hur vi själva bedömer läget, vilka viktiga avvägningar vi står inför, vilka risker vi ser, och vad vi bedömer vara den rimligaste penningpolitiska vägen framåt – med andra ord att vara så transparenta som möjligt.” Det sa förste vice riksbankschef Anna Breman när hon talade vid Bank of Englands konferens ”Transforming monetary policy” i London.
Datum: 2025-06-25 14:30
Talare: Förste vice riksbankschef Anna Breman
Plats: Bank of England, London
Anna Breman, förste vice riksbankschef.
Riksbanken rankas ofta högt i mätningar över centralbankers transparens i den penningpolitiska kommunikationen. Det är framförallt tre delar i Riksbankens penningpolitiska kommunikation som skiljer Riksbanken från många andra centralbanker, där vi har drivit öppenheten lite längre. Riksbanken publicerar en prognos för styrräntan, alternativa scenarier för ekonomins utveckling och vi har namngivna protokoll där man kan se hur de olika direktionsledamöterna motiverar besluten. Det finns för- och nackdelar med denna höga nivå på transparens, men helhetsbilden är att erfarenheterna av detta har varit goda, sa Breman.
”Min erfarenhet är att transparens bygger förtroende. Öppenheten kring vad som ligger till grund för besluten skapar en förståelse för penningpolitiken, och för de ofta svåra avvägningar den står inför. En sådan förståelse ökar förtroendet för penningpolitiken, snarare än minskar det, vilket i sin tur gör politiken lättare att bedriva.”
Hon underströk samtidigt att olika centralbanker har olika förutsättningar att kommunicera på ett öppet och transparent sätt.
”Centralbanker är olika. Skillnaderna kan exempelvis ha historiska, politiska eller kulturella orsaker. Hur transparent en centralbank är, och kan vara, handlar inte bara om vilka ambitioner den själv eller dess uppdragsgivare har. Det handlar också om faktorer som till exempel hur det penningpolitiska ramverket är utformat och hur dess penningpolitiska kommitté ser ut.”
Att börja publicera alternativa scenarier tror Breman blir relevant för fler centralbanker framöver. Man kan självklart inte förutse det oförutsebara, men man kan ändå förbereda hushåll, företag och marknadsaktörer på att utvecklingen kan bli betydligt annorlunda än i prognosens huvudscenario.
”Detta är något som jag tror att allt fler centralbanker kommer att göra, i synnerhet om den ekonomisk-politiska osäkerhet som vi upplever idag kommer att bestå”, avslutar hon.