Erik Thedéen: Penningpolitisk kommunikation i praktiken
Tal Ända sedan inflationsmålet infördes har öppenhet varit ett ledord för Riksbanken och blickar man ut i världen har centralbanker blivit mer öppna överlag. Men öppenhet innebär inte automatiskt tydlighet och penningpolitisk kommunikation är ett högaktuellt ämne som har varit i fokus i strategiöversyner hos några av de stora centralbankerna den senaste tiden. Om kommunikationens betydelse, Riksbankens val av öppenhet och vilka utmaningar som finns när man kommunicerar kring penningpolitiken talade idag riksbankschef Erik Thedéen på Nationalekonomiska Föreningens möte i Stockholm.
Datum: 2025-06-02 12:00
Talare: Riksbankschef Erik Thedéen
Plats: Nationalekonomiska föreningen, SEB

Erik Thedéen, riksbankschef.
Riksbanken är en av de mest transparenta centralbankerna
Idag ägnar centralbanker mycket tid åt att kommunicera vad de gör och varför och anstränger sig för att göra informationen begriplig. Det är ett stort skifte jämfört med för några decennier sedan. Riksbanken rankas idag som en av de mest transparenta centralbankerna. Det är resultatet av ett målmedvetet arbete, som har skett parallellt med utvecklingen av inflationsmålspolitiken.
Det finns många likheter mellan hur Riksbanken och andra centralbanker kommunicerar kring penningpolitiken. Men på vissa punkter har Riksbanken valt att vara mer öppen. Bland annat publicerar Riksbanken sin egen prognos för styrräntan och i protokollen från de penningpolitiska mötena framgår det vem i direktionen som sa vad. Att Riksbanken valt att vara mer transparent på dessa punkter beror delvis på en allmänt positiv grundinställning till öppenhet, delvis på förändringar som Riksbanken har gjort för att underlätta det interna arbetet, sa Thedéen. Han poängterade också att förutsättningar skiljer sig åt mellan centralbanker, vilket kan spela roll för hur och vad man väljer att kommunicera.
”Riksbanken publicerar ränteprognoser för att vi vill vara transparenta och ge information som gör det enklare att förstå hur vi normalt agerar, vilket inte ska tolkas som information om vad vi exakt kommer att göra. Med den utgångspunkten blir det naturligt att vi ändrar ränteprognosen. Om förutsättningarna ändras kan vi behöva anpassa penningpolitiken för att inflationen ska vara låg och stabil.” När det gäller Riksbankens protokoll visar de nyanserna i direktionen, fortsatte Thedéen. ”Även om vi inte förväntas vara eniga i våra penningpolitiska beslut kan en grupp på fem personer behöva kompromissa om detaljer för att nå en majoritetssyn. Det blir lättare när det finns en möjlighet att nyansera individuella ställningstaganden i protokollen.”
Att kommunicera osäkerhet är en utmaning
Oavsett hur centralbanker kommunicerar ställs alla inför samma typ av utmaningar när det gäller att nå ut med sina budskap. En av de stora utmaningarna rör osäkerhet och risker. ”Det är viktigt att osäkerheten i centralbankens bedömningar kommer fram och att hushåll, företag och marknadsaktörer förstår att den finns”, sa Thedéen. Han menade att det särskilt gäller vägledningen om penningpolitiken i framtiden, där det finns erfarenheter av att sådan kan tolkas som säkrare uttalanden än vad centralbanker menat.
Thedéen nämnde att den stora osäkerheten som nu finns om de globala ekonomiska utsikterna bland annat medfört att flera centralbanker, inklusive Riksbanken, mer än tidigare betonar att penningpolitiken kommer att avgöras av ny information om konjunktur- och inflationsutsikterna. Dessutom har vissa centralbanker i princip slutat säga något om penningpolitiken framöver. ”Riksbanken har fortsatt att publicera ränteprognoser. Men vi har gjort vissa ändringar för att möta de utmaningar som kommunikationen har ställts inför, bland annat i kommunikationen av ränteprognosen. Vi lyfter nu också fram alternativa scenarier mer i vår kommunikation.”