Seim: Kunskapsöverföring mellan centralbanker - Riksbankens erfarenheter

I sitt anförande framhöll Seim att välfungerande institutioner är en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Som exempel lyfte hon hur en oberoende centralbank, som Riksbanken, kan bana väg för en stabil och långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Genom att upprätthålla en låg och stabil inflation, övervaka den finansiella stabiliteten och säkerställa att allmänheten kan göra betalningar skapar centralbanken goda förutsättningar för investeringar i human- och realkapital, och därmed en långsiktig ekonomisk utveckling.

Även om alla centralbanker har samma grundläggande uppdrag skiljer sig deras förutsättningar åt. Genom teknisk assistans kan Riksbanken hjälpa andra centralbanker att utveckla sin kapacitet.  

Riksbanken har valt en väg av öppenhet. Att vara en av världens mest oberoende centralbanker ställer höga krav. ”Transparens underlättar granskning av vår verksamhet. Men en öppen och tydlig kommunikation kan också göra penningpolitiken mer effektiv”, sa Seim.  

Seim påpekade att i flera länder där Sida har verksamhet möter centralbankerna andra utmaningar än i Sverige, som att det kan saknas grundläggande ramverk och regleringar, att de finansiella marknaderna är outvecklade eller att det finns brister i nödvändig infrastruktur. Centralbankerna kan också sakna analytisk kompetens eller hämmas av att ha alltför många uppdrag och mål.

”Att stötta centralbanker i andra länder kan få stora positiva effekter på deras långsiktiga stabilitet och utveckling”, menade Seim. Detta blir särskilt tydligt när de globala biståndsmedlen minskar och långsiktig ekonomisk utveckling alltmer bygger på möjligheterna att attrahera finansiering och kapital från privata aktörer.

”Vi får förfrågningar om samarbeten med centralbanker i andra länder inom områden som elektroniska betalningar och system, penningpolitisk kommunikation under inflationsmål, utformning av penningpolitiska styrsystem och övervakning av finansiell stabilitet”, förklarade Seim.

Riksbanken har erbjudit teknisk assistans till andra centralbanker i 25 år, och verksamheten finansieras sedan 2002 genom ett särskilt avtal med Sida. Syftet är just att stötta centralbanker att utvecklas som institutioner, så att de på längre sikt kan bidra till ekonomisk stabilitet och utveckling i landet.

Riksbanken samarbetar med ett fåtal centralbanker åt gången. I dagsläget har Riksbanken pågående projekt med centralbankerna i Etiopien, Rwanda och Ukraina och arbetar även med den palestinska monetära myndigheten.

Arbetet med teknisk assistans har ofta fått positivt genomslag i samarbetsländerna och bidragit till att stärka Riksbankens anseende och inflytande i internationella sammanhang. Exempelvis har samarbetet med den palestinska monetära myndigheten, inom centrala områden som elektroniska betalningar och finansiell stabilitet, inneburit att Riksbanken blivit tillfrågad att delta i internationella utvärderingar. I Rwanda har Riksbanken bland annat hjälpt till att utveckla modeller för att centralbanken ska kunna fatta välgrundade penningpolitiska beslut och ordnat seminarier om finansiell krishantering och övningar för att stärka krisberedskapen.

Seim framhöll att relationen med Ukraina är unik. Trots det ryska anfallskriget har Riksbanken och centralbanken i Ukraina upprätthållit en tät kontakt. I december 2023 besökte riksbankschefen den ukrainska centralbanken, NBU i Kyiv och i juni 2024 välkomnade Riksbanken Ukrainas centralbankschef till Stockholm. Under åren har bankerna utbytt kunskap inom områden som penningpolitik, finansiell stabilitet, betalningar, internrevision och kommunikation. Samarbetet med den ukrainska centralbanken har lett till ett ömsesidigt utbyte av kunskap, främst inom beredskap.

”Vårt samarbete med NBU är ett exempel på att vi i arbetet med teknisk assistans inte agerar som konsulter – vi får kollegor i andra länder och utvecklar ofta ett samarbete som gynnar båda parter”, avslutade Seim.