Thedéen: Höga skulder och korta räntebindningstider gör svenska hushåll sårbara
Tal ”Svenska hushåll drabbades hårdare av höginflationsperioden än hushåll i många andra länder. Nu när inflationen är tillbaka nära målet och reallönerna stiger finns det dock goda förutsättningar för en stabil uppgång i både köpkraften och konsumtionen.” Det sa riksbankschef Erik Thedéen när han idag talade hos Stockholms handelskammare om lärdomarna av de senaste årens konsumtionsutveckling och kopplingarna till bostadsmarknaden.
Datum: 2026-01-16 08:30
Talare: Riksbankschef Erik Thedéen
Plats: Stockholms Handelskammare
Erik Thedéen, riksbankschef.
I Sverige drabbades hushållens reala disponibla inkomster och konsumtion hårdare än i många andra länder under åren med hög inflation. ”Vår konjunkturutveckling följer normalt den i omvärlden mycket nära. Därför blir episoder där utvecklingen avvikit från den omvärlden extra intressanta och viktiga att förstå.”
Att konsumtionen utvecklades svagare i Sverige berodde bland annat på att hushållens arbetsinkomster ökade långsammare och köpkraften urholkades mer här än på många andra håll. ”Priserna på det hushållen konsumerar steg mer i Sverige, bland annat som en följd av den kraftiga kronförsvagningen 2022 och 2023. En annan förklaring är utvecklingen på bostadsmarknaden”, sa Thedéen.
Svenska hushåll, som i genomsnitt har stora bostadslån med kort räntebindningstid, har sett sina räntekostnader stiga mer än i omvärlden. Samtidigt har bostadspriserna sjunkit och bostadsinvesteringarna fallit kraftigt.
”Att vi i Sverige avviker med stora skulder och en så hög andel rörliga lån är inte optimalt och utgör en sårbarhet i ekonomin. Verkligheten kan ändras snabbt. Därför är det så viktigt att vi behåller tydliga regelverk och normer kring hushållens skuldsättning och värnar den amorteringskultur som nu börjat sätta sig.”
Den stigande inflationen med följande ränteuppgång har varit en stor prövning för svensk ekonomi och för enskilda hushåll, underströk Thedéen.
”Den har visat på värdet av buffertar, hos staten där stigande räntekostnader inte ledde till ett ifrågasättande av de stabila statsfinanserna och hos hushållen där skuldsättningen måste ta höjd för stigande räntor och en sämre ekonomi.”
Vidare har trovärdigheten för inflationsmålet varit tydlig och viktig. Inte minst tog ansvarstagande parter på arbetsmarknaden inflationsmålet på 2 procent som sin utgångspunkt i lönebildningen, trots att inflationen kortsiktigt steg till över 10 procent. ”Det har kostat köpkraft för hushållen på kort sikt, men det är något som kommer att gynna svensk ekonomi och svenska löntagare långsiktigt. Inflationsmålets trovärdighet bidrar till stabilitet och förutsägbarhet och banar väg för stigande reallöner de närmaste åren”, avslutade Thedéen.