Betalningsinfrastrukturen är betalningsmarknadens fundament

Betalningsinfrastrukturen består av system, regelverk och tjänster som stöder betaltjänstleverantörer med att skicka, cleara eller avveckla betalningar. Ramverken för betalningsinfrastrukturen bestäms i lag, bland annat lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar. I Sverige är bland andra Bankgirot, Getswish AB och Riksbanken centrala aktörer i betalningsinfrastrukturen. Regler för hur betalningar ska struktureras och genomföras utvecklas främst av standardiseringsorganisationer som Nordic Payments Council. Infrastrukturen understöds också av leverantörer av teknik- och kommunikationstjänster som exempelvis Swift.

Betalningar mellan finansiella institut sker oftast på konton hos Riksbanken i betalningssystemet RIX. RIX består av två tjänster: RIX-RTGS för stora och aggregerade betalningar och RIX-INST för styckvisa omedelbara betalningar.

Figur 1. Betalningsinfrastrukturen

(1) Privatpersoner, företag eller myndigheter behöver göra en betalning. (2) Betalningen görs via en tjänst från banken eller en annan betaltjänstleverantör. (3) Betalningen processas i betalningsinfrastrukturen: a) Med clearing (till exempel banköverföringar): flera betalningar samlas hos Bankgirot innan de skickas vidare till avveckling. b) Utan clearing (till exempel Swish): betalningen skickas direkt, en och en, till avveckling.(4) Själva överföringen mellan bankerna sker i RIX – Riksbankens system där bankerna har sina konton.

Få avbrott i betalningsinfrastrukturen

Under 2025 har betalningsinfrastrukturen haft få störningar. Riksbankens betalningssystem RIX hade vissa störningar i IT-driften som medförde ett par kortare avbrott i RIX-RTGS. Det gjorde att Riksbanken inte kunde nå sitt mål om att systemet skulle vara tillgängligt minst 99,85 procent av tiden under förra året. Tillgängligheten blev i stället 99,78 procent. Åtgärder har vidtagits för att minska risken för att samma typer av störningar inträffar igen.

Bankgirot hade en god tillgänglighet under året med endast ett fåtal driftstörningar. Dessa berodde på operationella incidenter hos underleverantörer. Dessutom drabbades både BankID och Swish under våren 2025 av flera driftstörningar som berodde på överbelastningsattacker (eng. Distributed-Denial-of-Service, DDoS). Sedan dess har deras skydd förbättrats och attackerna har minskat, vilket inneburit en högre tillgänglighet i infrastrukturen under hösten.

Betalningar hotas av cyberangrepp

Under hösten 2025 minskade cyberattackerna mot den finansiella infrastrukturen jämfört med våren samma år, men hotbilden kvarstår. Det är framför allt överbelastningsattacker som hotar infrastrukturen. Samtidigt har skyddet mot sådana attacker förbättrats, vilket har bidragit till att de har kunnat hanteras effektivt. Ett starkt fokus på att förebygga och hantera cyberhot är centralt för att öka motståndskraften.^[39] Riskerna i den finansiella infrastrukturen beskrivs mer ingående i Finansiell stabilitetsrapport 2025:2 (Riksbanken). Ett växande problem är också att hotaktörer snabbt utnyttjar nya tekniska sårbarheter samtidigt som AI används i bedrägliga syften, vilket bland annat Bankföreningen har beskrivit i sin hotbildsbedömning.^[40] Hotbildsbedömning för Sveriges banker (Svenska Bankföreningen).

Fler typer av aktörer kan använda betalningsinfrastrukturen

Ändringar i europeisk lagstiftning har gjort att fler typer av aktörer fått möjlighet att delta i betalningsinfrastruktur som Riksbankens betalningssystem RIX och Bankgirot.^[41] EU:s direktiv om slutlig avveckling (s.k. Finalitydirektivet) som genomförts i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden. Nu kan även betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar ansöka om att bli deltagare i sådana system. Det innebär att de nu kan delta i RIX, men med vissa begränsningar för att upprätthålla säkerheten i systemet.^[42] Beskrivningen av de särskilda kraven och begräsningarna finns i Villkor för RIX och penningpolitiska instrument . Det stärker förutsättningarna för konkurrens och innovation på betalningsmarknaden. Att fler och nya aktörer deltar i betalningsinfrastrukturer som RIX kan dock innebära risker. Särskilt om deltagarna inte har tillräckliga rutiner och processer för att hantera oväntade situationer så som incidenter, störningar i kommunikation eller andra händelser som påverkar betalningssystemet. För att hantera riskerna ställer Riksbanken höga krav på deltagarna och följer löpande upp att de följer kraven.

Avveckling via en centralbank minskar riskerna i betalningssystemet

I Sverige betalar de allra flesta med pengar utgivna av en affärsbank, det vill säga de pengar man har på sitt bankkonto. När vi gör swishbetalningar, betalar räkningar, e-fakturor eller autogiron avvecklas, det vill säga slutförs, dessa betalningar i Riksbankens system RIX. Kortbetalningar med kort anslutna till kortnätverken Visa och Mastercard, som är bland de vanligaste betalsätten i Sverige, avvecklas däremot i privatägda utländska affärsbanker. Att avveckla betalningar i affärsbanker är mer riskfyllt än att avveckla dem i Riksbankens system. Det har att göra med att Riksbanken inte kan gå i konkurs och det finns därmed inte någon kreditrisk förknippad med avvecklingen i Riksbankens system.

Eftersom kortbetalningar står för över 90 procent av betalningarna i butik kan störningar i avvecklingen av kortbetalningar få allvarliga konsekvenser i det finansiella systemet. Kortbetalningar i vissa andra länder och valutor som exempelvis brittiska pund avvecklas redan i dag till stor del i centralbankspengar. För att öka säkerheten i det svenska betalningssystemet har Riksbanken nu inlett en dialog med Visa och Mastercard om rutinerna för avveckling av kortbetalningar i Sverige. Riksbanken anser att dessa betalningar i framtiden ska avvecklas i Riksbankens betalningssystem RIX. Detta skulle bidra till att betalningar i Sverige blir säkrare och även mindre beroende av utländska aktörer.