Bedrägeribekämpning är högt prioriterat

Arbetet för att motverka bedrägerier är högt prioriterat av såväl marknadens aktörer som regeringen och myndigheter. I maj 2024 presenterade exempelvis bankerna, genom Bankföreningen, ett åtgärdspaket för att öka deras kunders skydd mot bedrägerier.^[88] Bankerna stärker kundskyddet mot bedrägerier ytterligare (Svenska Bankföreningen). Bland åtgärderna finns bland annat möjlighet för konsumenten att införa beloppsgränser och tidsfördröjningar av vissa transaktioner.

Sedan 2024 får bedragarna med sig allt lägre summor när de ändå lyckas, och Bankföreningen menar att åtgärderna därmed har gett effekt. Samtidigt är antalet bedrägerier kvar på historiskt höga nivåer enligt både Finansinspektionens och Polisens statistik.^[89] Minskade förluster vid bedrägerier via betaltjänster (Finansinspektionen) och Anmälda brott (Brottsförebyggande rådet), hämtad 2025-12-16. Finansinspektionen uppmanar därför banker och andra betaltjänstleverantörer att fortsätta arbeta för att skydda sina kunder. Riksbanken instämmer i den uppmaningen.

Bedrägerier är inte bara ett problem i Sverige, utan även i omvärlden. Betalningsbedrägerierna har fortsatt att öka i Europa enligt en rapport från december 2025 som ECB och Europeiska bankmyndigheten (EBA) tar fram årligen. Som i tidigare rapporter lyfter ECB och EBA att kravet på så kallad stark kundautentisering inom EU är ett effektivt skydd mot bedrägerier, särskilt kortbedrägerier. Samtidigt lyfter de att bedrägerier via social manipulation ökat, inte minst vid kontoöverföringar. Utvecklingen inom EES liknar därmed den i Sverige, och även ECB och EBA uppmanar berörda aktörer att fortsätta arbetet för att motverka bedrägerier.^[90] 2025 Report on Payment Fraud (EBA och ECB).

En beloppsgräns för kontanta betalningar skulle kunna motverka viss kriminalitet

Betalningsbedrägerier sker mestadels med digitala betalsätt. Men även kontanter kan användas i kriminella syften. Eftersom man kan betala anonymt med kontanter kan de till exempel utnyttjas för penningtvätt eller annan brottslig verksamhet. Penningtvätt innebär att man döljer att pengar kommer från brottslig verksamhet genom att få dem att framstå som lagliga. Kriminella kan till exempel göra sig av med stora summor kontanter som kommer från brottslig verksamhet genom att köpa lyxprodukter. Dessutom gör stora kontanta transaktioner det lättare att undvika skatter. Samtidigt är möjligheten att kunna betala kontant viktig, både av beredskapsskäl och för personer som av olika skäl inte kan, vill eller får använda digitala betaltjänster.

I förra årets Betalningsrapport rekommenderade Riksbanken att en högsta beloppsgräns för betalningar med kontanter införs. Sverige har i dag ingen gräns, så länge företag kan uppnå kundkännedomskraven om kunder som gör kontanta betalningar för över 5 000 euro. När EU:s penningtvättsförordning träder i kraft i juli 2027 kommer det dock att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro (motsvarande cirka 110 000 kronor). Det kommer dock vara möjligt för medlemsstaterna att anta lägre beloppsgränser vid kontantköp. Sådana lägre beloppsgränser finns redan i ungefär hälften av EU:s medlemsstater. Danmark har en gräns på 15 000 danska kronor (motsvarande cirka 21 500 kronor) och Frankrike, Spanien och Italien har ett maxbelopp på 1 000 euro (motsvarande cirka 11 000 kronor).

Riksbanken anser att Sverige bör införa en högsta beloppsgräns på 10 000 kronor för kontanta betalningar i handeln^[91] Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 anges att personer som handlar med varor eller tillhandahåller tjänster endast får ta emot eller göra en kontant betalning upp till ett belopp på 10 000 euro eller motsvarande i nationell eller utländsk valuta, oavsett om transaktionen utförs vid ett tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband. Detta gäller dock inte för betalningar mellan fysiska personer som inte agerar i sin yrkesutövning, eller för banker, utgivare av elektroniska pengar eller betaltjänstleverantörer. i samband med att den nya penningtvättsförordningen träder i kraft, vilket du kan läsa mer om i avsnittet ”En beloppsgräns på 10 000 kronor bör införas vid kontantköp i handeln”. Riksbankens uppskattning utifrån enkätdata och kortstatistik är att transaktioner med kort över 10 000 kronor utgör mindre än 1 procent av alla betalningar i handeln. För kontanta betalningar är andelen sannolikt betydligt lägre. En beloppsgräns på 10 000 kronor för kontanta betalningar i handeln ligger också väl i linje med maxgränsen i flera andra europeiska länder.

Stablecoins och andra kryptotillgångar kan användas i kriminella syften

Med digitaliseringen har det utvecklats nya typer av digitala tillgångar. Ett exempel är kryptotillgångar som Bitcoin och stablecoins. På senare tid har just stablecoins fått stor uppmärksamhet, vilket du kan läsa mer om i avsnittet ”Nya former av pengar utvecklas” och i fördjupningen ”Pengar i förändring – traditionella och nya former” i slutet av rapporten.

Stablecoins ges ut på decentraliserade plattformar som inte kontrolleras av någon central aktör. Det gör det svårt att veta vem som håller stablecoins och vilka transaktioner som görs av vem. Information om innehavare finns till exempel inte hos utgivaren utan hos plånboksleverantörer eller handelsplatser som exempelvis kryptobörser. Ibland används dessutom självförvaltande plånböcker, där användaren själv kontrollerar sina tillgångar utan att någon extern aktör har insyn i vem som äger dem.

Transaktioner med stablecoins registreras normalt sett på en blockkedja. En öppen blockkedja visar dessa transaktioner, men utan en direkt koppling till identiteten hos den som gör transaktionen. Det gör det svårt att spåra dem och ingripa vid misstänkt kriminell aktivitet. Många aktörer, såväl utgivare som handelsplatser, har dessutom sitt säte utanför EU, vilket ytterligare begränsar svenska myndigheters möjligheter till tillsyn och åtgärder. Därmed finns en risk att stablecoins används för olagliga syften som penningtvätt, terrorismfinansiering och droghandel.^[92] Finansiell stabilitet 2025:2 (Riksbanken).