RIX-INST öppnar för fler typer av omedelbara betalningar men bankerna har inte börjat erbjuda fler sådana betaltjänster

Sedan november 2024 har Riksbanken gjort det möjligt att göra andra typer av omedelbara betalningar än swishbetalningar i RIX-INST. Än så länge är det bara två mindre banker som dagligen skickar sådana betalningar. Här skiljer Sverige sig från andra länder i Norden och euroområdet. I Norge och Danmark erbjuder exempelvis nästan alla banker sina kunder omedelbara betalningar via mobil- eller internetbanken.^[43] Payments in the Nordics (Danmarks Nationalbank). I euroområdet är banker nu skyldiga att erbjuda omedelbara betalningar via exempelvis internetbanken, om de erbjuder vanliga kontoöverföringar där. Du kan läsa mer om detta i avsnittet ”Modernisering av betalningsmarknaden”.

Riksbanken anser att fler banker bör erbjuda andra tjänster för omedelbara betalningar än Swish. Det vore bra för den svenska betalningsmarknaden och för svenska företag och hushåll. Det skulle också möjliggöra för tredjepartsleverantörer att kunna utveckla tjänster för omedelbara betalningar via open banking, vilket skulle vara gynnsamt för konkurrens, innovation och möjliggöra betalningslösningar som baseras på europeisk infrastruktur. Företagen har begränsad tillgång till omedelbara betalningar, eftersom de inte kan använda Swish för att betala till ett annat företag. Med omedelbara betalningar minskar både mellanhänder och transaktionstider. Det sänker de samhällsekonomiska kostnaderna för betalningar och gynnar både företag och konsumenter. För företagen innebär det dessutom bättre kontroll över kassaflödet och förbättrad likviditet. Det finns också en efterfrågan på dessa tjänster vilket bland annat Riksbankens enkätundersökning riktad till småföretag visar. Enligt undersökningen anser 56 procent av företagen att det är ganska viktigt eller mycket viktigt att pengarna kommer in på kontot omedelbart i stället för 1–3 dagar senare.

Riksbanken anser därför att deltagarna i RIX-INST, inte minst de stora bankerna, bör erbjuda sina kunder, både privatpersoner och företag, fler typer av omedelbara betalningar än Swish, exempelvis via internetbanken. Du kan läsa mer om Riksbankens ställningstaganden i denna fråga i avsnittet ”Betaltjänstleverantörer bör erbjuda fler tjänster för omedelbara betalningar”.

Även Kommerskollegium har i en analys konstaterat att Sverige ligger långt fram i användningen av omedelbara betalningar med mobilen, men att användningen koncentrerats till en aktör – Swish. Kommerskollegium menar att regelverken inom EU i hög utsträckning harmoniserats och att den tekniska infrastrukturen finns på plats, men att marknaden fortfarande är fragmenterad.^[44] Gränsöverskridande mobila betalningar i EU - vägar framåt för en fördjupad inre marknad (Kommerskollegium).

Sammanlänkning av tjänster och system kan effektivisera betalningar över landsgränser

I Europa driver marknadsaktörer flera initiativ för att koppla ihop olika lokala lösningar för omedelbara mobilbetalningar. Det europeiska bankinitiativet European Payments Initiative (EPI) arbetar till exempel tillsammans med bland annat betaltjänstleverantörer inom European Payments Alliance (EuroPA) och Vipps MobilePay för att det ska gå att göra betalningar mellan deras olika betalappar. Initiativet har redan kopplat ihop flera betalappar i delar av södra Europa och siktar nu på att koppla samman dem med bland annat Vipps MobilePays tjänst Vipps. Swish deltar ännu inte i samarbetet och i Sverige kommer därför endast användare av Vipps att kunna ta del av den möjliga framtida tjänsten.^[45] Du kan läsa mer om detta på Europeiska motsvarigheter till Swish vill möjliggöra betalningar över landsgränserna (Riksbanken). Det ligger i Sveriges intresse att möjliggöra utlandsbetalningar baserat på en svenskägd infrastruktur och betaltjänst. Riksbanken anser därför att Getswish och dess ägare bör verka för en sammanlänkning av Swish med motsvarande betaltjänster inom Norden och Europa, vilket du kan läsa mer om i avsnittet ”Betalningar mellan länder behöver bli billigare och snabbare”.

Även Riksbanken och andra centralbanker arbetar för att förbättra betalningar mellan länder och valutor. Tillsammans med ECB och Danmarks Nationalbank har Riksbanken arbetat fram en tjänst på ECB:s tekniska plattform TIPS som möjliggör omedelbara betalningar mellan olika valutor – i ett första steg mellan euro, svenska kronor och danska kronor. Banker och betaltjänstleverantörer som anslutit sig till RIX-INST kommer att kunna använda sig av tjänsten, som kallas TIPS Cross Currency, från och med juni 2026. För att bidra till bättre betalningar mellan länder uppmuntrar Riksbanken banker och andra betaltjänstleverantörer att ansluta sig till samarbetet kring TIPS Cross Currency.

ECB utforskar även möjligheterna att genomföra omedelbara betalningar mellan TIPS-plattformen och liknande plattformar utanför Europa, som Unified Payments Interface (UPI) i Indien och Nexus Global Payments som är en plattform som kopplar ihop flera asiatiska länders nationella system för omedelbara betalningar.^[46] Eurosystem moves forward on work to connect TIPS with India’s Unified Payments Interface and with Nexus Global Payments (ECB).

Att koppla ihop betaltjänster och betalningsinfrastruktur kan vara ett sätt att effektivisera betalningar mellan länder. Riksbanken anser att banker och andra betaltjänstleverantörer, däribland Swish och dess ägarbanker, inte har gjort tillräckligt i frågan och att de nu bör engagera sig i de initiativ som nu pågår både för betalningar inom Norden och inom EU.

Nytt regelverk bidrar till harmonisering av omedelbara utlandsbetalningar

Ett kommande icke-bindande regelverk (eng. payment scheme) från Nordic Payments Council, NPC One-Leg Out (Nolo), reglerar hur betalningar ska fungera från, till och mellan de skandinaviska valutorna. Regelverket innebär att processen och vilken information som ska ingå blir standardiserad och harmoniserad. Harmonisering innebär att man minimerar skillnaderna mellan hur man gör i olika länder. Det kommer i framtiden att finnas stöd för betalningar enligt Nolo-regelverket i Riksbankens system för omedelbara betalningar RIX-INST. Om bankerna börjar använda Nolo-regelverket bedömer Riksbanken att utlandsbetalningar kan bli säkrare och effektivare. Även transparensen vad gäller exempelvis kostnader kan då bli bättre eftersom betalare och mottagare skulle kunna se vilken kurs som betalningen växlats till och vilka kostnader som betalningen medför. Regelverket kommer att finnas på plats i november 2026 och Riksbanken uppmanar svenska banker att använda det.

Nya och ökade risker behöver hanteras

Omedelbara betalningar är effektiva eftersom pengarna når mottagaren omedelbart, men det gör det också enklare för kriminella att snabbt flytta pengar vid exempelvis bedrägerier. I takt med att fler betalningar blir omedelbara är det därför viktigt att banker och andra betaltjänstleverantörer har system för att skydda sina kunder mot bedrägerier, samt att de har penningtvättskontroller som fungerar för olika typer av omedelbara betalningar. Det är angeläget att nya tjänster inte gör det lättare att ägna sig åt penningtvätt, finansiera terrorism eller begå bedrägerier.

Ett sätt att arbeta för att bekämpa bedrägerier är att skapa ett extra lager av kontroll i betalningsflödet, till exempel genom funktioner som gör det möjligt att kontrollera att betalningen går till rätt mottagare (eng. Verification of Payee). Banker som erbjuder betalningar i euro är redan skyldiga att tillhandahålla detta men för betalningar i svenska kronor görs bara sådana kontroller i Swish och för betalningar till Bankgironummer. I Swish presenteras betalningsmottagarens namn innan användaren godkänner betalningen, vilket ger en enkel form av mottagarkontroll. När EU:s nya betaltjänstförordning och tredje betaltjänstdirektiv träder i kraft i Sverige kommer krav på liknande kontroller för fler tjänster. Du kan läsa mer om det i avsnittet ”Betalningsmarknaden är överlag säker men bedrägerier och penningtvätt utgör problem”.

Omedelbara betalningar medför även andra risker som behöver hanteras.^[47] Risker med omedelbara betalningar diskuteras närmre i Fast payments offer economic benefits, but pose new challenges (Riksbanken). Eftersom omedelbara betalningar görs i realtid kan det vara svårt för en betaltjänstleverantör att förutse hur mycket pengar som måste vara avsatta för sådana betalningar. Om många vill göra betalningar samtidigt kan det uppstå situationer där en betaltjänstleverantör inte har tillräckligt mycket pengar avsatta, vilket skulle kunna innebära att betalningar inte kan genomföras. Nya digitala verktyg kan hjälpa med att bättre förutse och hantera sådana situationer. I extrema situationer, som under en finanskris, kan pengar potentiellt flöda ut ur en bank mycket snabbt. Därför kan det exempelvis krävas nya rutiner som gör det möjligt för myndigheter att agera snabbt om en bank får allvarliga problem.

Omedelbara betalningar kan också öka riskerna för tekniska fel. En anledning är att det görs fler betalningar än i traditionella betalningssystem. Cyberrisker är också en utmaning för sådana digitala system. Avbrott i omedelbara betaltjänster, oavsett anledning, får dessutom snabbt märkbara konsekvenser för slutanvändaren eftersom betalningarna förväntas ske i realtid.