Riksbankens ansvar för ett säkert betalningssystem

Riksbanken ansvarar för att allmänheten kan göra betalningar vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Detta ansvar hanteras i nära samverkan med de företag som Riksbanken har pekat ut som särskilt viktiga för betalningar i Sverige. Arbetet bedrivs inom samverkansstrukturen Civil Beredskap Betalningar (CBB), som Riksbanken leder och där företagen och även Riksgälden ingår. Riksbanken har tagit fram föreskrifter^[31] Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2023:3 om företag av särskild betydelse för genomförandet av betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap). som ställer krav på att företagen ska kunna upprätthålla sin betalningsverksamhet vid fredstida krissituationer och höjd beredskap.^[32] De företag som omfattas av föreskrifterna är banker, företag som har verksamhet med betalapplikationer, elektronisk identifiering, betalningsinfrastruktur samt förvaring, uppräkning och transport av kontanter.

Offlinebetalningar med kort ska fungera vid halvårsskiftet 2026

Under förra året har Riksbanken, tillsammans med en större grupp marknadsaktörer, nått en överenskommelse^[33] Offlinebetalning med kort ska vara möjligt senast 1 juli 2026 (Riksbanken). som ska göra det möjligt att betala för livsnödvändiga varor med kort även vid störningar i datakommunikationen, så kallade offlinebetalningar^[34] En beskrivning av hur offlinebetalningar fungerar finns i Betalningsrapport 2025 (Riksbanken), s. 31-32. . Detta innebär att det går att köpa livsnödvändiga varor som mat, mediciner och drivmedel med fysiska kort och tillhörande pinkod även när internet ligger nere. Det är många aktörer som inte omfattas av Riksbankens föreskrifter som valt att bidra till lösningen, vilket är positivt för Sveriges samlade civila beredskap. Det är ett viktigt steg i arbetet med att stärka beredskapen för betalningar. Målet är att offlinebetalningar ska fungera vid halvårsskiftet 2026, vilket Riksbanken lyfte i Betalningsrapporten 2025. Riksbanken kommer att fortsätta arbetet med att möjliggöra offlinebetalningar även för andra betalsätt efter 1 juli 2026. Det kan du läsa mer om i avsnittet ”Möjligheten att betala offline bör utökas”.

Företag som är viktiga för betalningar har stärkt sin krisberedskap

Under 2025 genomförde Riksbanken en första övervakningsomgång av hur företagen som omfattas av Riksbankens beredskapsföreskrifter uppfyller kraven. Riksbanken inhämtade då information från de tolv företag som omfattas av föreskrifterna, för att få en övergripande bild av hur de arbetar med områdena i föreskrifterna. Riksbanken avgränsade övervakningen till kraven som rör fredstida kriser – det vill säga inte krav som gäller vid höjd beredskap. Riksbanken bedömer att företagen i tillräcklig utsträckning lever upp till kraven. I samband med övervakningen 2026 kommer Riksbanken fokusera på kraven som rör höjd beredskap, exempelvis om Sverige skulle befinna sig i krig.

Företagen arbetar aktivt med att ytterligare stärka sin beredskap

Riksbanken är positiv till att de företag som måste följa Riksbankens beredskapsföreskrifter aktivt deltar i arbetet för att kunna upprätthålla sin betalningsverksamhet i kris och krig. Det är avgörande för att skapa den motståndskraft som krävs utifrån totalförsvarsbeslutet 2025–2030^[35] Totalförsvaret 2025–2030 (Prop. 2024/25:34) (Regeringen). och utgångspunkterna för totalförsvaret 2025–2030^[36] Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030. FM2025-19772:2 och MCF 2025–08877 (Myndigheten för civilt försvar). . I dessa framgår att planeringen för det civila försvaret ska utgå från att Sverige kan utsättas för ett väpnat angrepp. Sverige ska också kunna hantera ett krig i Europa som allvarligt påverkar viktiga samhällsfunktioner under minst tre månader. Ytterligare en slutsats är att det civila försvaret behöver stärkas och att arbetet behöver intensifieras. Riksbankens bedömning är att det är prioriterat att fortsätta stärka beredskapen för allmänhetens betalningar. Det innebär att företagen behöver vidta såväl enskilda som gemensamma åtgärder för att stärka motståndskraften på den svenska betalningsmarknaden. Det kommer att medföra kostnader för företagen som omfattas av Riksbankens beredskapsföreskrifter. Samtidigt kommer Riksbanken fortsatt, i möjligaste mån, sträva efter att kostnaderna ska vara proportionerliga i förhållande till målet för totalförsvaret.

Riksbanken uppdaterar föreskrifterna för företagens beredskap

Riksbanken arbetar nu med att uppdatera föreskrifterna om beredskap, och tillhörande allmänna råd, som företag som är särskilt viktiga för betalningar ska följa. I det arbetet analyserar Riksbanken dels om det finns andra företag som bör omfattas av föreskrifterna, dels om kraven i dem bör utvecklas och konkretiseras. Riksbanken fokuserar särskilt på kraven som rör höjd beredskap. Riksbankens mål är att uppdateringen ska göra det tydligare vilket arbete som krävs från företagen för att de ska uppfylla kraven. De nya föreskrifterna och allmänna råden planeras att träda i kraft 1 januari 2027.

Förslag om ny funktion för operativ krishantering

Om det uppstår allvarliga störningar i viktiga finansiella tjänster kan det i värsta fall leda till en samhällskris. För att motverka det föreslår regeringen i en proposition att det ska införas en ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn.^[37] En ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn (Prop. 2025/26:116) (Regeringen). Enligt förslaget ska funktionen vara på plats den 1 juli 2026, och Riksbanken ska få ansvaret att leda funktionens verksamhet. Utöver Riksbanken ska Finansinspektionen, Riksgälden och vissa företag inom den finansiella sektorn ingå i funktionen. Även andra aktörer som har relevanta kunskaper eller resurser ska kunna bjudas in.

Riksbanken är positiv till förslaget och ser över hur en sådan funktion kan implementeras. En funktion för krishantering kommer att göra det lättare att hantera allvarliga driftstörningar och minska risken för att de leder till en samhällskris. Funktionen kommer också bidra till att stärka samverkan mellan företag och myndigheter och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan dem.

Företag kan bidra till ökad beredskap i betalningssystemet

Företag inom handeln och tjänstesektorn kan hjälpa till att öka beredskapen i betalningssystemet genom att erbjuda flera betalsätt. Därigenom förbättrar de sina egna möjligheter att ta emot betalningar även om det uppstår störningar i något betalsätt. I Riksbankens enkätundersökning om småföretagens syn på betalningar uppger de flesta företag att de erbjuder tre eller fler betalsätt, vilket Riksbanken bedömer som positivt. Kontanter och Swish är de vanligaste reservlösningarna om den ordinarie internetuppkopplingen inte skulle fungera. Samtidigt är det värt att notera att Swish i dagsläget också förutsätter någon form av internetuppkoppling.

Allmänheten kan bidra till ökad beredskap i betalningssystemet

Även allmänheten kan bidra till beredskapen i betalningssystemet. Alla har ett ansvar att förbereda sig för en krissituation så långt det är möjligt. Ju fler som kan klara sig själva, desto bättre förutsättningar får samhället att hjälpa dem som har det svårast, exempelvis äldre eller sjuka. En viktig del av denna förberedelse handlar om möjligheten för hushåll att genomföra betalningar även när betalningssystem inte fungerar som vanligt. Att kunna betala på olika sätt ökar motståndskraften i samhället och minskar sårbarheten vid störningar i betalningsinfrastrukturen.

Kontanter spelar en viktig roll, särskilt i situationer där digitala betalningslösningar inte är tillgängliga. I Riksbankens enkätundersökning ”Svenska folkets betalningsvanor” svarade ungefär åtta av tio att de har kontanter hemma. Hur mycket kontanter man bör ha hemma och Riksbankens rekommendationer riktade till hushåll kan du läsa mer om i avsnittet ”Hushåll bör ha flera betalsätt för att kunna betala vid störningar, till exempel 1 000 kronor i kontanter per vuxen”.

För att hjälpa till att hålla i gång kontanthanteringen under normala förhållanden, så att den även kan fungera i en krissituation eller ytterst krig, rekommenderar Riksbanken hushållen att regelbundet använda kontanter vid betalningar.^[38] Riksbankschefen: Använd kontanter av beredskapsskäl (Riksbanken). På så sätt blir det också lättare för både hushåll och företag att känna igen äkta sedlar och mynt. Om hushåll och företag är vana vid att använda kontanter blir det enklare att använda dem även vid en störning.