Betalningsrapport 2026

Utvecklingen på betalningsmarknaden

Till rapportens startsida
Utvecklingen på betalningsmarknaden

Modernisering av betalningsmarknaden

Omedelbara betalningar är på uppgång i Europa. Parallellt utvecklas lösningar för att koppla ihop betaltjänster och infrastrukturer för att det ska gå att göra omedelbara betalningar mellan länder och valutor. I Sverige genomgår såväl Riksbankens som den privatägda betalningsinfrastrukturen en stor modernisering som kommer att göra betalningarna effektivare och säkrare.

Publicerad: 12 mars 2026

Fortsatt uppgång för omedelbara betalningar

Omedelbara betalningar innebär att pengar förs över direkt, så att mottagaren har dem på sitt konto inom några sekunder från att betalningen skickats. EU arbetar för att främja omedelbara betalningar och i linje med denna ambition infördes en ny EU-förordning, förordningen om omedelbara betalningar i euro (eng. Instant payments regulation), som trädde i kraft i oktober 2025. Förordningen kräver att banker och andra betaltjänstleverantörer som erbjuder traditionella konto-till-konto-betalningar i euro även ska erbjuda motsvarande tjänster för omedelbara betalningar, utan att ta ut en högre avgift. Dessutom ska dessa betaltjänstleverantörer erbjuda en kostnadsfri tjänst som gör det möjligt för konsumenten att verifiera mottagarens identitet innan betalningen autentiseras (eng. Verification of Payee). Detta krav gäller både för vanliga och omedelbara betalningar.[7] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/886 av den 13 mars 2024 om ändring av förordningarna (EU) nr 260/2012 och (EU) 2021/1230 och direktiven 98/26/EG och (EU) 2015/2366 vad gäller omedelbara betalningar i euro.

I Sverige är Swish den överlägset största tjänsten för omedelbara betalningar. Enligt Riksbankens senaste enkätundersökning om svenska folkets betalningsvanor har 91 procent av de svarande använt Swish den senaste månaden. Ett annat företag som erbjuder omedelbara betalningar i Sverige är Vipps MobilePay. Sedan 2024 erbjuder företaget betalningar via en mobilapp inom Sverige men också mellan Sverige, Danmark, Norge, Finland. I Sverige erbjuder dock inte alla banker tjänsten.

I Vipps MobilePays tjänst görs betalningar i Sverige via kortnätverk. Det skiljer den från betalningar med Swish som görs direkt mellan bankernas konton i Riksbankens system. Att erbjuda mobila betalningar via kortnätverkens system gör att handlare som i dag tar emot kortbetalningar enkelt kan börja acceptera även denna typ av mobila betalningar. Men det kan också öka transaktionskostnaderna och skapa risker jämfört med att göra betalningarna direkt mellan bankernas konton.[8] Läs mer i Staff memo Europeiska motsvarigheter till Swish vill möjliggöra betalningar över landsgränserna (Riksbanken).

Modernisering av Riksbankens system

Riksbankens betalningssystem RIX består av två tjänster: RIX-RTGS för stora och aggregerade betalningar och RIX-INST för omedelbara styckvisa betalningar.[9] Betalningssystemet RIX (Riksbanken), hämtad 2025-02-19. I maj 2025 övergick RIX-RTGS till den globala meddelandestandarden ISO 20022 vilket var ett viktigt steg i moderniseringen av den svenska betalningsinfrastrukturen. Den nya standarden gör att betalningsmeddelanden kan innehålla mer och bättre strukturerad information, vilket bland annat innebär att det går att göra bättre kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Eftersom standarden är global öppnar det även upp för snabbare och effektivare hantering av betalningar mellan länder och valutor. RIX-INST var sedan tidigare redan anpassat för denna meddelandestandard.

Ett annat viktigt initiativ är Bankgirots arbete med att modernisera infrastrukturen för clearing i svenska kronor. Se faktarutan nedan.

FAKTA – Bankgirot moderniseras och förändras

En central aktör på den svenska betalningsmarknaden är Bankgirot. Bankgirot har till uppgift att sammanställa och redovisa betalningar som dess deltagare gör till och från varandra, vilket kallas clearing. Clearingunderlaget skickar Bankgirot till Riksbanken där betalningarna slutförs, vilket kallas avveckling. Därefter får betalningsmottagarna sina betalningar. Betalningarna som Bankgirot hanterar är exempelvis bankgirobetalningar, överföringar mellan olika banker och autogirobetalningar.[10] Bankgirot tillhandahåller även kontoöverföringar mellan banker i systemet Dataclearingen som ägs av Svenska Bankföreningen. Bankföreningen anlitar Bankgirot som leverantör av clearingtjänster för betalningarna i Dataclearingen fram till halvårsskiftet 2026 då systemet kommer att avvecklas och ersättas med Bankgirots moderniserade tjänster för kontoöverföringar. Banker, betalningsinstitut och e-pengainstitut kan vara deltagare i Bankgirot och använda dess tjänster.

Bankgirot ägs av bolaget Finansinfrastruktur i Sverige AB (tidigare P27) som i sin tur ägs av de största bankerna i Sverige.[11] Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank och Danske Bank. P27 bildades 2017 av ett antal nordiska banker med syfte att etablera en nordisk plattform för clearing och avveckling av betalningar mellan de nordiska valutorna och euron. Syftet var också att modernisera och harmonisera den nordiska betalningsinfrastrukturen så att den följer de tillämpningar av standarden ISO 20022 som införts i EU via initiativet Single Euro Payment Area (SEPA). SEPA gör det möjligt att skicka och ta emot konto-till-konto-betalningar i euro inom EU och vissa andra länder lika enkelt som inrikes betalningar.[12] Se Förordning (EG) nr 260/2012.

Parallellt med P27 etablerades även Nordic Payments Council (NPC) med uppdrag att förvalta nordiska regelverk som baseras på SEPA. 2021 köpte P27 Bankgirot i syfte att ta över dess verksamhet, men drog sedan tillbaka sin ansökan om att bedriva clearingverksamhet 2023. Bolaget är emellertid fortfarande ägare till Bankgirot.

Under 2024 fick Bankgirot i uppdrag av sina ägare att modernisera, effektivisera och framtidssäkra verksamheten genom att följa NPC-regelverken. Ytterligare ett motiv till det pågående arbetet är att Finansinspektionen ställt krav på att Bankgirots ägarbanker senast i december 2026 behöver gå över till ISO 20022 för att leva upp till penningtvättsregelverket.[13] Storbanker behöver åtgärda brister i infrastrukturen för betalningar (Finansinspektionen).

Det pågående arbetet innebär en förändrad roll för såväl Bankgirot som dess deltagare. Arbetet innebär, utöver övergången till ISO 20022, att Bankgirot bygger ett nytt clearingsystem. Det kommer att renodla Bankgirots verksamhet från att erbjuda tjänster som löne- och leverantörsbetalningar, som tidigare varit gemensamma för alla deltagares kunder, till att främst erbjuda tjänster för clearing. Deltagarna får därigenom i uppgift att själva erbjuda dessa tjänster till sina kunder, vars transaktioner sedan skickas till Bankgirot för clearing.

Den förändrade ansvarsfördelningen mellan Bankgirot och dess deltagare innebär att deltagarnas tjänster kommer att skilja sig från varandra, vilket i sin tur innebär att leverantörer av ekonomi- och affärssystem behöver anpassa sina tjänster till respektive deltagare. En annan konsekvens är att deltagarnas kunder kan behöva anpassa sig till nya tjänster om de byter från en deltagare till en annan – till exempel när en kund byter bank.

En annan betydande förändring som följer av arbetet är att Bankgirot lämnar en modell där endast samma typ av betalning, exempelvis löner, hanteras vid fasta tidpunkter för clearing. I stället kommer olika typer av betalningar kunna hanteras vid samma tidpunkt. Dagens tolv fasta tidpunkter för clearing blir tio. Slutligen förbereds ett tekniskt stöd för ”löpande clearing”. Det betyder att en avsändande bank i framtiden själv kan bestämma när clearingunderlaget ska skickas till Bankgirot, i stället för de fasta tidpunkterna. Det kan i sin tur innebära att fler betalningar kan göras på kortare tid än tidigare och att gränsen mellan omedelbara och tidsstyrda betalningar suddas ut – åtminstone under Bankgirots och RIX-RTGS öppettider.