Traditionella pengar är utgivna av centralbanker och affärsbanker

I Sverige är pengar ofta synonymt med vad man har på sitt bankkonto. Dessa pengar kallas affärsbankspengar och är utgivna av banken. I praktiken är de en fordran på banken, det vill säga att banken har en skuld till den som har pengarna på kontot. Men det finns även pengar som Riksbanken ger ut, så kallade centralbankspengar. Den typ av centralbankspengar som de flesta känner till är sedlar och mynt. En annan form av centralbankspengar är centralbanksreserver, det vill säga pengar som banker och andra finansiella institut har hos Riksbanken på konton i betalningssystemet RIX. De används av de finansiella instituten när de betalar varandra.

Ny teknik har lett till initiativ för att införa nya former av digitala pengar, såväl privata som centralbanksutgivna. Centralbanker undersöker möjligheten att ge ut digitala centralbankspengar till allmänheten, och bland de privata initiativen har framför allt stablecoins fått stor uppmärksamhet de senaste åren.

Euroområdet utvecklar digitala centralbankspengar till allmänheten

Den europeiska centralbanken (ECB) har kommit långt i sitt arbete med att utveckla en digital euro, en typ av digitala pengar som ges ut av ECB och är tillgängliga för allmänheten – ungefär som en digital variant av sedlar och mynt.^[23] Läs mer om digital euro på Digital euro (ECB), hämtad 2026-02-19. För närvarande förhandlas även ett lagförslag om en digital euro i rådet och Europaparlamentet. Det måste finnas ett sådant juridiskt ramverk för att ECB ska kunna ge ut en digital euro. Om det kommer på plats bedömer ECB att en digital euro kan lanseras och ges ut 2029. Arbetet har påskyndats av den geopolitiska utvecklingen och behovet av en betalningsinfrastruktur som inte är beroende av aktörer utanför Europa.

Mellan åren 2017 och 2023 utredde Riksbanken ekonomiska, juridiska och tekniska frågeställningar kopplade till en digital version av den svenska kronan, även kallad e-krona. Den statliga Betalningsutredningen, som undersökte statens roll på betalningsmarknaden, ansåg 2023 att det då inte fanns tillräckliga samhällsbehov för Riksbanken att ge ut en e-krona.^[24] Betalningsutredningen (Regeringen). Utredningen påtalade dock att utvecklingen går snabbt och att ekonomiska, politiska och tekniska förändringar kan göra att det behövs en ny bedömning. Sedan 2023 har Riksbankens fokus därför legat på att analysera och följa det internationella arbetet med digitala centralbankpengar, i synnerhet den digitala euron.

Riksbanken anser att ECB:s snabba potentiella lansering av en digital euro nu motiverar en diskussion om hur en digital euro kan påverka Sverige samt vilka lagändringar som skulle behövas för att riksdagen ska kunna ta beslut att Riksbanken får ge ut en e-krona. Detta är viktigt för att inte hamna i ett läge där den svenska kronan och Sverige riskerar att tappa i konkurrenskraft mot euroområdet. Det kan du läsa mer om i avsnittet ”Riksdagen och regeringen rekommenderas tillsätta en utredning om en e-krona”.

Stablecoins kan effektivisera betalningar men medför risker

Stablecoins ges ut av privata aktörer och är en form av kryptotillgång som är tänkt att hålla ett stabilt värde, ofta i förhållande till en nationell valuta som amerikanska dollar. Innehav av en stablecoin innebär en fordran på utgivaren, på samma sätt som bankinlåning är en fordran på en bank. För att det ska fungera som avsett behöver utgivaren ha tillräckligt med likvida tillgångar för att ersätta innehavaren när denne vill lösa in sin fordran. Stablecoins har hittills haft en begränsad praktisk användning utanför kryptovärlden, men intresset hos marknadsaktörer i den traditionella finansiella sektorn har ökat på senare tid tack vare ett uttalat politiskt stöd i USA och en tydligare reglering i många länder, inklusive EU. Stablecoins har inte en stark konkurrensfördel i ett land som redan har ett välutvecklat betalningssystem. Men de skulle eventuellt kunna användas för att göra betalningar mellan länder billigare och snabbare och fungera som betalningsmedel vid handel med tokeniserade tillgångar – det vill säga traditionella tillgångar, till exempel värdepapper, som omvandlats så att man kan handla med dem på programmerbara plattformar. Du kan läsa mer om stablecoins och hur de skiljer sig från andra tillgångar och pengar i fördjupningen ”Pengar i förändring – traditionella och nya former” i slutet av rapporten.

Men stablecoins kan också föra med sig risker, vilket diskuteras ingående i Riksbankens finansiella stabilitetsrapport.^[25] Finansiell stabilitetsrapport 2025:2 (Riksbanken). Bland annat är konsumentskyddet begränsat. Om ett företag som ger ut stablecoins går i konkurs kan konsumentens tillgångar helt eller delvis gå förlorade. Innehav av stablecoins omfattas inte heller av den statliga insättningsgarantin. Om många vill lösa in sina stablecoins samtidigt kan det leda till att utgivarna tvingas sälja sina reserver snabbt. Det kan skapa massförsäljning, vilket i sin tur kan göra det svårt för utgivarna att betala tillbaka det nominella värdet av stablecoins i bankpengar. Det finns även risk att pengar försvinner vid tekniska fel eller operativa störningar, och det är inte givet att utgivarna tar ansvar för förluster vid till exempel obehörig åtkomst eller kontohackning.

Vissa risker hänger också ihop med den geopolitiska utvecklingen. Under senare tid har det europeiska beroendet av de amerikanska kortnätverken Visa och Mastercard diskuterats utförligt. Ett stort genomslag för exempelvis stablecoins kontrollerade av stora amerikanska aktörer i Europa och Sverige skulle kunna bli ytterligare ett sådant beroende i betalningsinfrastrukturen.

I extremfall skulle också en mycket stor användning av stablecoins i en annan valuta kunna undergräva möjligheten att bedriva en självständig penningpolitik.