Betalningar med mobilen blir allt vanligare

Betalningar med mobilen blir allt vanligare – inte minst genom Swish. I Riksbankens undersökning har 91 procent använt Swish den senaste månaden, vilket är en ökning från 82 procent 2023. Även tjänster som integrerar kort i mobilen, som Apple Pay och Samsung Pay, används allt mer. Sedan 2018 har de som använt en sådan tjänst under den senaste månaden ökat från 3 till 34 procent. Samtidigt är det fysiska debetkortet fortfarande ett av de mest använda betalsätten i Sverige. 85 procent av de svarande har betalat med fysiskt debetkort den senaste månaden. Detta kan du se i diagram 1.

Diagram 1. Vanligt att betala med Swish och kort Andel av de svarande som betalat med respektive betalsätt under de senaste 30 dagarna, andelar i procent

Till skillnad från Swish och kontanter finns det flera sätt att göra kortbetalningar på. Enkätresultaten visar att 98 procent av de svarande har använt något eller flera av alternativen fysiskt debet- eller kreditkort eller tjänster som integrerar kortet i mobilen. Se diagram 2. Totalt sett är kortbetalningar därmed vanligast.

Diagram 2. Nästan alla har betalat med kort senaste månaden Andel av de svarande som betalat med något av debetkort, kreditkort eller tjänster som integrerar kort i mobiltelefonen respektive andel av de svarande som inte använt kort under de senaste 30 dagarna, andelar i procent

Vid betalning i butik är det fysiska debetkortet fortfarande vanligast, vilket du kan se i diagram 3. 61 procent svarade att de använt sitt kort vid sitt senaste köp i en fysisk butik. Även om Swish är det betalsätt flest har använt de senaste 30 dagarna, är det bara 2 procent som uppger att de har betalat med tjänsten vid sitt senaste köp i fysisk butik. Däremot har fler använt kort i mobilen, som exempelvis via Apple Pay och Samsung Pay, vid sitt senaste köp i butik – en ökning från 9 procent 2023 till 18 procent 2025. Lägger man ihop alla former av kortbetalningar, det vill säga debet- och kreditkort samt kort i mobilen, utgör de ungefär 92 procent av betalsätten vid senaste köp i fysisk butik. Samtidigt fortsätter kontantanvändningen att minska – 5 procent har betalat med kontanter vid sitt senaste köp 2025 jämfört med 10 procent 2023. För 15 år sedan var motsvarande siffra 40 procent. Det kan du se i diagram 4.

Diagram 3. Köp i butik görs oftast med debetkort Andelar som betalat med respektive betalsätt vid senaste köp i butik, andelar i procent, 2025

Nästan varannan vill inte se kontantanvändningen minska ytterligare

Även om kontantanvändningen minskar anser många att kontanter fortfarande är viktiga. Nästan hälften av de svarande anser att det är ganska eller mycket negativt att användningen av kontanter minskar i Sverige. Det är vanligare att personer utanför storstäderna och personer över 65 år är negativa till den minskande kontantanvändningen. Andelen som är negativa till utvecklingen är ungefär lika många som 2023 men betydligt fler än 2022 då andelen var 36 procent. Skillnaderna i nivå kan bero på en ökad krismedevetenhet till följd av bland annat Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Utvecklingen och nivån på kontantanvändningen i Sverige liknar den i andra nordiska länder. Sett till det senaste köpet i butik svarade 5 procent i Sverige att de använt kontanter medan motsvarande siffra i Norge är 2 procent^[1] Retail Payment Services 2024 (Norges Bank). och i Danmark 8 procent^[2] Betalingsrapport 2024 (Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen). . I euroområdet är kontanter däremot fortfarande det vanligaste betalsättet i butik.^[3] Study on the payment attitudes of consumers in the euro area, SPACE 2024 (ECB). Men även där minskar kontantanvändningen, liksom i stora delar av världen.^[4] Measurement and Use of Cash by Half the World’s Population (IMF).

Diagram 4. Få har använt kontanter vid sitt senaste köp i butik Andel som har betalat med kontanter vid sitt senaste köp i butik, andelar i procent, 2010–2025

Att vi använder kontanter mer sällan i Sverige har flera förklaringar. Det är till exempel allt färre verksamheter som accepterar kontanter och många tycker att det är smidigare att betala digitalt. Ungefär en av tre personer som velat betala med kontanter i butik har upplevt att butiken inte accepterat dem.

Det är också många som anser att de inte behöver kontanter så som samhället ser ut i dag. En majoritet av hushållen, sju av tio, menar att de skulle klara sig utan kontanter. Framför allt yngre personer och personer med högre inkomst i storstäderna anser att de skulle klara sig utan kontanter. De som svarat att de har behov av kontanter uppger att de behövs vid teknikproblem, som när internet inte fungerar, och för att stärka sin beredskap för kris eller krig.

Andelen som uppger att de har tagit ut kontanter ur uttagsautomater har minskat de senaste åren. 56 procent har svarat att de någon gång tar ut kontanter. Jämfört med 2023 är det en tydlig nedgång då motsvarande siffra var 71 procent. Vanligast är kontantuttag på mellan 200 och 400 kronor och en majoritet av de svarande tar ut kontanter mindre än en gång i månaden.

Efter en stabilisering av nivån på kontantuttagen i Bankomat AB:s (Bankomat) uttagsautomater under åren 2021 och 2022 började de minska igen från 2023 och framåt. Det kan du se i diagram 5. Under första halvåret 2025 minskade uttagen med 14 procent jämfört med motsvarande period 2024, enligt Bankomats Kontantbarometer.^[5] Kontantbarometern (Bankomat). De senaste tio åren har den genomsnittliga minskningen varit 10 procent per år. En förklaring till att uttagen nu minskat snabbare kan vara att många av Bankomats kontantautomater var avstängda mellan maj och september 2025, vid enstaka tillfällen handlade det om uppemot 30 procent. Enligt Bankomat berodde detta på problem i samband med att Bankomat börjat sköta sina egna kontanttransporter till sina automater. Bankomats problem under sommaren 2025 kan du läsa mer om i avsnittet ”Fortsatta utmaningar för kontanterna”.

Diagram 5. Uttag av kontanter fortsätter minska Uttag och insättningar i Bankomats uttags- och insättningsautomater, värde i svenska kronor per capita och halvår

Fler har handlat på internet

E-handeln har ökat kraftigt de senaste åren och utgör en allt större del av den totala detaljhandeln.^[6] Se exempelvis E-barometern (Postnord) och E-handelsindikatorn (Svensk Handel), hämtad 2026-02-19. I Riksbankens undersökning anger 80 procent att de har handlat på internet den senaste månaden, vilket är en ökning från både 2022 och 2023 då andelen var 75 procent. År 2018 var siffran endast 56 procent.

Personer under 65 år handlar på internet i mycket stor utsträckning, där mellan 80 och 89 procent har e-handlat den senaste månaden. Men även i åldersgruppen 65–85 år svarade 60 procent att de handlat varor och tjänster på internet den senaste månaden.

De enskilt vanligaste betalsätten vid köp på internet är Swish och ”köp nu, betala senare”-tjänster, som exempelvis Klarna. Sedan 2023 har båda dessa betalsätt ökat, och färre uppger nu att de använt debetkort. Se diagram 6. De svarande uppger att de sällan upplever problem med att betala vid e-handel, även om sex av tio någon gång haft problem. Lägger man ihop andelarna för alla former av kortbetalningar, det vill säga debet- och kreditkort samt tjänster som integrerar kortet i mobilen, utgör de tillsammans 64 procent av de betalsätt som de svarande använt vid internetköp de senaste 30 dagarna.

Diagram 6. Swish och “köp nu, betala senare” vanliga betalsätt på internet Andel som betalat med respektive betalsätt vid e-handel under de senaste 30 dagarna, andelar i procent, 2025