År 2021 gjordes cirka 6 miljarder betalningar i Sverige.^[3] Se Riksbankens betalningsstatistik för år 2021. Transaktioner mellan finansiella företag ingår inte i statistiken. Dessa betalningar har i sig själva inget inneboende värde utan det ligger istället i de ekonomiska transaktioner som betalningarna möjliggör. Det gäller framför allt utbyten av varor och tjänster i ekonomin samt överföringar till och från den offentliga sektorn och mellan privatpersoner. Betalningar är därför en nödvändig kostnad för att samhället ska kunna fungera.^[4] Utöver kostnader finns det även fördelar med vissa betalsätt. Ett exempel är kreditkort som ger kortinnehavaren möjlighet till kredit och kan ge bonuspoäng, försäkringar, rabatter med mera. Genom att effektivisera betalningsmarknaden kan man dock minska denna kostnad.

I Riksbankens kostnadsstudie som publiceras samtidigt som denna kommentar uppskattar man att betalningarna i Sverige år 2021 innebar en total samhällsekonomisk kostnad på 0,93 procent av BNP. Det motsvarar 51 miljarder kronor eller närmare 5 000 kronor per invånare i Sverige.

Enligt kostnadsstudiens uppskattningar bär företag inklusive den offentliga sektorn mer än hälften – 55 procent – av de samhällsekonomiska kostnaderna för betalningar. Då räknar man bland annat in den tid som de anställda lägger ner på betalningar samt kostnader för fysisk utrustning och IT-system som behövs för att göra och ta emot betalningar. Hushållen bär 20 procent av de totala kostnaderna som nästan uteslutande utgörs av den tid som hushållen lägger ner på att göra betalningar. Enligt kostnadsstudiens uppskattningar handlar det om cirka sju timmar per svensk invånare och år. Slutligen bär betaltjänstleverantörerna, framför allt banker, de återstående 24 procenten av kostnaderna. Precis som för företagen och den offentliga sektorn innefattar de såväl tidskostnader som andra kostnader, exempelvis fysisk utrustning och IT-systemkostnader.

Kommentaren är strukturerad så att vi i nästa avsnitt beskriver skillnader i vad olika digitala betalsätt kostar. Därefter illustrerar vi möjligheten att minska samhällskostnaderna för betalningar genom att i högre utsträckning använda de digitala betalsätt som har lägst kostnader. Avslutningsvis lyfter vi vikten av att även se till samhällsekonomiska fördelar och inte bara kostnader när vi jämför olika betalsätt. Det kan exempelvis handla om inkludering, hållbarhet och motståndskraft på betalningsmarknaden.