Avslutningsvis vill vi poängtera att både kostnadsstudier och de resonemang som vi för i denna ekonomiska kommentar endast behandlar kostnader och samhällsekonomisk kostnadseffektivitet. Vi ser alltså enbart till den tid och de resurser som olika betalsätt kräver i analysen. Det finns emellertid även andra samhälleliga värden som behöver vägas in när vi jämför olika betalsätt och analyserar betalningsmarknaden i sin helhet. Inte minst gäller det samhällets motståndskraft vid kriser och krig där olika betalsätt kan ha olika för- och nackdelar.

Kortbetalningar möjliggörs till exempel av stora globala kortnätverk som har betydande stordriftsfördelar, vilket är positivt för att det gör dem samhällsekonomiskt billigare. Samtidigt kan det vara problematiskt ur beredskapssynpunkt att nätverken är globala eftersom infrastrukturen som möjliggör betalningarna inte styrs från Sverige. Beslut gällande kortnätverken fattas därför utanför Sveriges gränser. Att infrastrukturen ligger utomlands kan dock vara positivt om den nationella betalningsinfrastrukturen slås ut vid kriser och krig.

Det kan även finnas ett värde i redundans på betalningsmarknaden för att stärka motståndskraften. Tillgång till flera olika betalsätt i varje betalningssituation gör att det går att betala även om det uppstår störningar i något system. Ett exempel är om det går att betala med kontanter, kort och Swish i en butik. Även antalet aktörer på betalningsmarknaden som erbjuder samma betalsätt spelar roll. En monopolsituation, till exempel om bara en bank skulle erbjuda räkningsbetalningar, kan vara sårbart och därmed ett problem utifrån ett beredskapsperspektiv.

Vidare är inkludering på betalningsmarknaden ett viktigt värde. En digitaliserad betalningsmarknad gör det svårt för människor att göra betalningar om de befinner sig i ett digitalt utanförskap, men också för personer som exempelvis saknar ett betalkonto eller ett BankID och därmed inte släpps in på den digitala betalningsmarknaden. Därmed behövs icke-digitala betalsätt och betalsätt som inte förutsätter tillgång till bankkonto och BankID. Vår slutsats är dock att man både kan förbättra inkluderingen på betalningsmarknaden och samtidigt sänka samhällets kostnader för betalningar genom att satsa på digital inkludering, som gör det möjligt för fler att betala digitalt.