I Sverige är mer än 95 procent av betalningarna digitala. Därför finns det potential att minska de samhälleliga resurser som läggs på betalningar genom att i högre grad använda de digitala betalsätt som är mest kostnadseffektiva i olika betalningssitua-tioner. Vi kan illustrera detta med ett enkelt räkneexempel.^[10] Räkneexemplet syftar endast till att illustrera en tentativ storleksordning på en effektiviseringspotential och de exakta siffrorna ska tolkas med stor försiktighet. Vi antar att alla människor i Sverige endast använder de mest kostnadseffektiva betalsätten i varje betalningssituation. Det innebär att Swish används vid person-till-personbetalningar och betalningar vid onlineköp, debetkort används för person-till-företagsbetalningar i butik och kort används för återkommande betalningar. I detta enkla räkneexempel skulle de totala samhällsekonomiska kostnaderna för betalningar för år 2021 minska med ungefär 8,5 miljarder kronor från 0,93 procent av till 0,78 procent av BNP.^[11] För räkningsbetalningar (e-faktura och andra digitala gireringar) gör vi inte den här typen av antagande eftersom de delvis erbjuder olika tjänster. De kan därmed inte ersätta varandra i alla betalningssituationer. Det motsvarar en minskning av de samhällsekonomiska kostnaderna med nästan 17 procent.

Det bör dock betonas att det enkla räkneexemplet ovan inte tar hänsyn till alla relevanta faktorer. Exempelvis kan det behövas investeringar i teknisk utrustning och nya IT-system för företag och betaltjänstleverantörer för att kunna hantera så många betalningar med det mest kostnadseffektiva betalsättet i respektive betalningssituation. Vidare påverkar man enhetskostnaderna för respektive betalsätt genom att omfördela antalet transaktioner mellan dem. Kostnaden per transaktion minskar normalt när antalet transaktioner ökar vilket beror på höga och statiska fasta kostnader som ger upphov till stordriftsfördelar. På samma sätt ökar kostnaderna per transaktion för de betalsätt som får färre transaktioner. På kort sikt skulle även en hel del av kostnaderna för vissa betalsätt finnas kvar även om ingen använder betalsättet. Slutligen är det viktigt att komma ihåg att vi i detta exempel bara ser på kostnaderna och inte fördelarna med olika betalsätt. Det skulle kunna vara så att vi går miste om viktiga samhällsekonomiska funktioner om alla betalningar flyttas till ett betalsätt.

Om vi studerar några enskilda betalningssituationer med utgångspunkt i räkneexemplet ovan ser vi fler intressanta skillnader. De samhällsekonomiska kostnaderna för betalningar mellan privatpersoner skulle exempelvis kunna minska med 44 procent om samtliga betalningar gjordes med omedelbara betalningar som Swish eller eventuella nya tjänster för omedelbara betalningar. Kostnaderna för betalningar i fysisk butik skulle i sin tur kunna minska med 27 procent om samtliga betalningar gjordes med debetkort. Det kan vara värt att påminna sig om att det för bara några år sedan tog betydligt längre tid att betala med kort i en fysisk butik eftersom det krävdes att du satte i eller drog ditt kort samt slog din pinkod oavsett köpbelopp. Numera räcker det ofta att blippa sitt kort för att betala, vilket har bidragit till att kortbetalningar i butik går avsevärt snabbare. Enligt Riksbankens senaste två kostnadsstudier har tiden för en kortbetalning i butik sjunkit från 25 sekunder 2009 till 12 sekunder 2021. Om samtliga betalningar online gjordes med Swish skulle de samhällsekonomiska kostnaderna kunna minska med 25 procent. Slutligen skulle kostnaderna för återkommande betalningar från privatpersoner till företag minska med 56 procent om alla autogirobetalningar ersattes av återkommande kortbetalningar.

I dagsläget är Swish det enda betalsättet i Sverige som erbjuder omedelbara betalningar. Sedan maj 2022 erbjuder Riksbanken ett system för att avveckla omedelbara betalningar – RIX-INST – som gör det möjligt för banker och andra aktörer att erbjuda tjänster för omedelbara betalningar. På sikt kommer vi därför potentiellt att kunna se en rad nya aktörer och tjänster utöver Swish som erbjuder omedelbara betalningar. Det styrs dock helt av vilka tjänster som marknadsaktörerna väljer att utveckla. Ett exempel på en ny tjänst skulle kunna vara att betala räkningar med omedelbara betalningar. En sådan tjänst skulle kunna bidra till lägre samhällsekonomiska kostnader eftersom räkningsbetalningar med digitala gireringar har en relativt hög samhällsekonomisk kostnad per transaktion.

En viktig fördel med omedelbara betalningar är att de sker styckvis och att färre aktörer och system är inblandade i den bakomliggande betalningsprocessen jämfört med kortbetalningar och andra digitala betalningar som initieras via mobil- eller internetbanken. Med andra ord skulle omedelbara betalningar kunna öka effektiviteten och minska kostnaderna för samhället i stort om de skalar bort kostsamma steg i betalningsprocessen. Därför är marknadsaktörers, lagstiftares och centralbankers arbete för att främja omedelbara betalningar viktigt för en fortsatt effektivisering av betalningsmarknaden.