Finansiella tjänster i icke-finansiella plattformar

En trend som har vuxit under de senaste åren är inbäddade finansiella tjänster, som ofta omskrivs genom det mer etablerade engelska uttrycket embedded finance. Embedded finance innebär att finansiella tjänster integreras i icke-finansiella plattformar, produkter eller tjänster, och är oftast osynliga för användaren. I stället för att gå till en bank eller en separat app för att hantera betalningar, ta lån eller teckna försäkringar finns dessa tjänster tillgängliga direkt i exempelvis kassan hos en e-handelsbutik eller på en bokningsplattform. I Sverige erbjuds embedded finance-tjänster av banker och fintechföretag. Den senare kategorin brukar antingen samarbeta med banker för att erbjuda tjänsterna eller erbjuda tjänster de själva har tillstånd för, till exempel som betalningsinstitut.

En viktig skillnad mellan embedded finance och traditionell användning av tredjepartstjänster är hur den finansiella funktionen integreras i kundupplevelsen. I en traditionell tredjepartslösning möter kunden den finansiella aktören direkt – exempelvis genom att välja en betalningsmetod som tydligt är märkt med en extern leverantör. Med embedded finance är den finansiella tjänsten i stället inbyggd i företagets egen plattform, så att konsumenten uppfattar erbjudandet som en del av företagets ordinarie tjänster. Det företag som kunden möter har dock inte eget tillstånd, i stället ligger det juridiska ansvaret hos en licensierad aktör i bakgrunden. På så sätt kan företag erbjuda finansiella tjänster under sitt eget varumärke utan att själva behöva bli finansiella institut, samtidigt som regelkraven uppfylls av den licensierade partnern.

Embedded finance kan göra finansiella tjänster mer tillgängliga och smidiga för konsumenter. Det kan också gynna innovation genom att det blir möjligt för företag att köpa endast de specifika finansiella tjänster som de vill integrera på sin webbplats eller plattform. Men för slutanvändaren är det inte alltid tydligt vilket företag som står bakom tjänsten eller med vilket företag användaren har ingått ett avtal och vart man ska vända sig vid problem.^[14] Embedded finance (De Nederlandsche Bank).

AI-agenter för betalningar kan växa

Artificiell intelligens (AI) används inom olika områden på betalningsmarknaden och på senare tid har framväxten av så kallade AI-agenter uppmärksammats internationellt. De kan användas för att automatisera och optimera betalningar åt användaren. Det är ännu tidigt i utvecklingen, men flera stora företag investerar i tekniken.^[15] Big Firms Bet on Agentic Artificial Intelligence (AI) in Payments (Federal Reserve Bank of Atlanta).

AI-agenter kan ges olika grader av behörighet att agera självständigt. En agent kan exempelvis få behörighet att självständigt göra betalningar baserat på användarens preferenser eller förbestämda regler. Då behöver konsumenten inte godkänna varje enskild betalning. Ett exempel är att en användare kan ge sin agent i uppdrag att köpa konsertbiljetter samtidigt som de släpps. Då signerar användaren först ett mandat som beskriver alla villkor för uppdraget såsom högsta pris, exakt tidpunkt och andra specifika förutsättningar. Detta mandat fungerar som ett verifierbart och på förhand godkänt bevis på användarens instruktioner. När de angivna villkoren uppfylls kan agenten automatiskt genomföra köpet.^[16] Announcing Agent Payments Protocol (Google), hämtad 2026-02-19. En agent med lägre behörighet kan fungera som en assistent som samlar in, strukturerar och förmedlar information för att konsumenten själv sedan ska kunna göra betalningen.^[17] Not just token gestures − speech by Sarah Breeden (Bank of England).

AI-agenter har möjlighet att förbättra shoppingupplevelsen för konsumenter. Men det finns risker med att konsumenterna inte fullt ut förstår vilka behörigheter de ger agenten. Det finns också risker med att agenten gör felaktiga eller oönskade transaktioner. Konsumenter måste därför vara uppmärksamma på vilka behörigheter de ger en AI-agent. Samtidigt ska näringsidkare som tillhandahåller AI-agenter följa relevant lagstiftning som skyddar konsumenter, inklusive EU:s AI-förordning vars flesta bestämmelser tillämpas från och med den 2 augusti 2026.^[18] Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens.

Etablerade aktörer erbjuder open banking-tjänster

EU:s andra betaltjänstdirektiv (PSD2) gör det möjligt för tredjepartsleverantörer av finansiella tjänster, att med konsumentens samtycke, få tillgång till dennes bankinformation. Det kan vara information om transaktioner och kontouppgifter, eller att initiera betalningar som går direkt mellan bankkonton (konto-till-konto), så kallad open banking. Syftet med PSD2 var bland annat att förbättra konkurrensen på betalningsmarknaden.^[19] PSD2 möjliggör ökad konkurrens (Riksbanken). Villkoren för open banking-aktörer kan komma att förbättras med ett nytt betaltjänstregelverk inom EU, vilket du kan läsa mer om i faktarutan ”Nytt betaltjänstregelverk” i avsnittet ”Betalningsmarknaden är överlag säker men bedrägerier och penningtvätt utgör problem”.

Genom att köpa upp företag som specialiserat sig på denna typ av lösningar har kortnätverken Mastercard och Visa gett sig in i open banking-marknaden. De har på så sätt fått tillgång till teknik, kunder och tjänster som de integrerar i sina nätverk.^[20] Mastercard expands open banking reach with acquisition of Aiia (Mastercard), Kortjätten köper Tink (Svenska Dagbladet).

När kortnätverken erbjuder tjänster för open banking kan de använda processer och ramverk som redan är etablerade för kortbetalningar, exempelvis rörande kundupplevelsen, konsumentskydd samt tvistehantering vid reklamationer och returer, vilket å ena sidan kan innebära fördelar för konsumenter. Å andra sidan kan det leda till konkurrensen begränsas.

EU-beslut öppnar för konkurrens inom kontaktlösa mobilbetalningar

Några av världens största teknikföretag, som kontrollerar operativsystemen för smarta telefoner, erbjuder även digitala plånböcker som exempelvis Apple Pay och Samsung Pay. De används bland annat för köp i butik, där man integrerar ett digitalt kort i den digitala plånboksappen som man kan blippa mot en betalterminal. Detta betalsätt har snabbt blivit väldigt välanvänt i Sverige på kort tid, vilket du kan läsa mer om i avsnittet ”Svenska folkets betalningsvanor”.

År 2024 slog EU-kommissionen fast att Apple hade begränsat konkurrensen inom betalningar med mobilen genom att låsa tekniken som möjliggör betalningar med blippfunktionen i telefonen till Apple Pay. Nu har Apple tvingats öppna tekniken för tredjepartsleverantörer. Det innebär att fler företag får tillgång till den teknik som krävs för att skapa egna appar för kontaktlösa betalningar till Iphones och som därmed kan konkurrera med Apple Pay.^[21] Commission accepts commitments by Apple opening access to 'tap and go' technology on iPhones (EU-kommissionen). Flera aktörer har lanserat sådana betallösningar, eller annonserat planer på att göra det, däribland Swish och Vipps MobilePay AS (Vipps MobilePay).^[22] Vipps MobilePay launches tap to pay across the Nordics (Vipps MobilePay), Tap to pay with Swish (Swish), hämtad 2026-02-19. Fördelen för konsumenter och handlare är att det blir bättre konkurrens, vilket kan innebära att kostnaden för att ta emot betalningar minskar.