Finansiell stabilitetsrapport 2025:1

Stor politisk osäkerhet i omvärlden ökar stabilitetsriskerna. De tvära kasten i handels- och säkerhetspolitiken har medfört ovanligt stor osäkerhet. Risken för plötsliga och oförutsedda händelser är hög och i ett globalt och sammanlänkat finansiellt system kan konsekvenserna av sådana händelser bli stora och spridas snabbt. Systemet är därtill sårbart till följd av att skuldsättning och tillgångsvärderingar är höga i många delar av världen.

Motståndskraften i det finansiella systemet behöver värnas. Globala regleringsstandarder har gjort det finansiella systemet mer robust. En förenkling av viss reglering kan vara välkommet, men i flera länder försöker starka krafter försvaga regelverken för att ge sina egna banker konkurrensfördelar. Detta skulle i förlängningen kunna hota den finansiella stabiliteten. Det är viktigt att globala regleringsstandarder implementeras fullt ut och konsekvent i alla länder och att reglering av såväl banker som icke-banker är tillräckligt omfattande för att motverka stabilitetsrisker.

Svenska storbanker har förutsättningar att hantera turbulens. Storbankerna uppfyller sina kapital- och likviditetskrav med god marginal och har en hög lönsamhet. Storbankernas beroende av internationella kapitalmarknader utgör dock en sårbarhet, och utländska aktörer äger en stor del av deras säkerställda obligationer. Det är viktigt att bankerna stärker motståndskraften mot operativa risker som cyberhot och tredjepartsberoenden. Samtidigt är konsumtionskreditbankernas verksamhet fortsatt förknippad med relativt stora risker.

Hushållens marginaler har stärkts men de är sårbara för nya störningar. Stigande reala inkomster gynnar hushållen, och bolånetagare har en god förmåga att betala sina räntor och amorteringar. Samtidigt är konjunkturen svag och många hushåll är fortfarande ekonomiskt pressade. Särskilt hushåll med låga inkomster konsumerar över sin inkomst. För att motverka att hushållens skulder åter börjar stiga på ett långsiktigt ohållbart sätt är det viktigt med väl avvägda makrotillsynsåtgärder, som amorteringskrav och bolånetak.

Fastighetsföretagen och fonderna behöver stärka sin motståndskraft. Företagen tyngs av den ökade osäkerheten och sämre tillväxtutsikter. Särskilt sårbara är fastighetsföretagen. Deras finansiella förutsättningar är relativt goda, men skuldsättningen är hög och det finns risk för att fastighetsvärdena faller, särskilt när hyresmarknaden är fortsatt svag. Företagsobligationsfonder är en viktig finansieringskälla för sektorn. Stora uttag från fonderna kan därmed skapa problem för fastighetsföretagens finansiering. Nya krav på likviditetshantering i fonderna kan dock bidra till att minska dessa risker. Det är viktigt att fondtorgen anpassar sig så att de nya regelverken får genomslag.

Bankerna behöver ha en mer aktiv likviditetshantering. Det är viktigt för Riksbankens styrning av räntorna att de banker som är Riksbankens penningpolitiska motparter har operativ förmåga och är villiga att sinsemellan låna och låna ut likviditet på dagslånemarknaden. Bankerna bör också vara villiga att vid behov låna av Riksbanken genom att utnyttja dess instrument för likviditetstillförsel.