I diagram 1 visar vi hur en oväntad ”exogen” höjning av styrräntan påverkar inflationen och BNP i två makroekonomiska modeller anpassade till svenska förhållanden: Riksbankens modell Maja och Konjunkturinstitutets modell Selma.^[4] Se Corbo och Strid (2020) respektive Akkaya m.fl. (2021) för dokumentation av de två modellerna. De två modellerna liknar varandra på många sätt, men en skillnad är att Selma innehåller en mer detaljerad struktur för finanspolitiken. Maja är skattad på svenska data, medan Selma är en kalibrerad modell som i många dimensioner utgår från Majas parameterskattningar.

Diagram 1. Effekter av en räntehöjning i två modeller Procentenheter respektive procent

Diagrammet visar effekterna av en oförväntad förändring av penningpolitiken som höjer styrräntan med i genomsnitt en procentenhet under ett år. Efter det återgår penningpolitiken till sitt normala mönster. De två modellerna är som sagt ganska lika, och effekterna på inflationen och BNP är också snarlika. Vi kan se att om styrräntan höjs med en procentenhet under ett år sjunker inflationstakten med i genomsnitt knappt 0,15 procentenheter under de första tre åren, medan BNP minskar med i genomsnitt 0,5–0,75 procent per år. För att minska inflationen med en procentenhet skulle styrräntan i så fall behöva höjas med hela sju procentenheter.

Men en sådan tolkning kan leda till felaktiga slutsatser. Anledningen till att penningpolitiken har så små effekter på inflationen i diagram 1 är att ränteförändringen inte är särskilt varaktig. Det ser vi om vi studerar realräntan med fem års löptid. Den 5-åriga realräntan i modellerna är ett genomsnitt av den förväntade styrräntan under de kommande fem åren, justerad för den förväntade inflationen under samma period. Den stiger endast marginellt, med 0,3 procentenheter under det första året. Att den stiger så pass lite beror främst på att styrräntan väntas återvända relativt snabbt till sitt utgångsläge. Trots att styrräntan stiger med en procentenhet så påverkas alltså förväntningarna om styrräntan på längre sikt, eller längre marknadsräntor, knappt alls.