Hur mycket påverkas inflationen av penningpolitiken?

Sammanfattning

Till rapportens startsida
Hur mycket påverkas inflationen av penningpolitiken?

Sammanfattning

Publicerad: 20 december 2022

Sedan 2021 har inflationen stigit och penningpolitiken stramats åt i många länder. Centralbanker har höjt sina styrräntor med flera procentenheter och börjat trappa ner sina innehav av finansiella tillgångar. Detta är betydande förändringar i penningpolitiken som väntas vara i flera år, och räntor med längre löptid har därför också stigit. En nyckelfråga för centralbanker är hur stora åtstramningar som krävs för att stabilisera inflationen? Eller med andra ord: Hur stora är penningpolitikens effekter på inflationen?

I den här kommentaren diskuterar vi penningpolitikens effekter på inflationen med utgångspunkt i ett antal makroekonomiska modeller. Många empiriska studier och modellskattningar kan ge intrycket att penningpolitiken har relativt små effekter på inflationen. Vårt budskap är att förändringar i penningpolitiken som väntas vara tillfälliga endast har små effekter på ekonomin och inflationen. Dagens mer varaktiga förändringar kan istället ha avsevärt större effekter. Våra beräkningar avspeglar en del i Riksbankens sammantagna bedömning av penningpolitikens effekter. I Riksbankens prognoser tillkommer en rad andra faktorer som i olika situationer påverkar bedömningen av penningpolitikens genomslag.

Författare: Stefan Laséen, Jesper Lindé och Ulf Söderström[1] Stefan Laséen är senior rådgivare på forskningsenheten, Jesper Lindé är rådgivare vid Internationella valutafonden (IMF), och Ulf Söderström är chef för forskningsenheten. Vi tackar Mikael Apel, Charlotta Edler, Thomas Eisensee, Mattias Erlandsson, Jens Iversen, Ingvar Strid och Anders Vredin, samt seminariedeltagare på Riksbanken för värdefulla synpunkter och diskussioner. Vi tackar särskilt Thomas Eisensee vid Konjunkturinstitutet och Ingvar Strid vid Riksbankens avdelning för penningpolitik för hjälp med att ta fram effekterna av en räntehöjning i de makroekonomiska modellerna Selma och Maja. De åsikter som framförs representerar författarnas egna uppfattningar och kan inte tas som uttryck för Riksbankens eller IMF:s, dess styrelse eller ledningsgrupps, syn i berörda frågor.