Inledning

Riksbanken har utvärderat olika mått på underliggande inflation i en ekonomisk kommentar och i en fördjupning från 2018.^[1] Ekonomiska kommentarer är korta analyser om relevanta frågor för Riksbanken. De kan författas av både enskilda direktionsledamöter och medarbetare på Riksbanken. Medarbetares kommentarer godkänns av avdelningschefen medan direktionsledamöterna själva ansvarar för innehållet i sina kommentarer. Nu har det gått några år och Riksbanken har under tiden börjat använda fler mått. Framförallt har vi på senare år i allt högre grad analyserat mått på prisförändringar över kortare perioder än ett år.^[2] I de senaste penningpolitiska rapporterna har vi till exempel visat mått på 1-månadsförändringar och 3-månadersförändringar i de olika måtten på underliggande inflation beräknade på säsongsrensade prisindex. I denna ekonomiska kommentar utvärderar vi de nya måtten, som baseras på prisförändringar över kortare perioder än ett år, och de gamla som utvärderades 2018.

En slutsats är att måtten på prisförändringar över kortare perioder än ett år vanligen inte är så bra på att prognostisera framtida inflation mätt som årlig procentuell förändring i KPIF. Under de senaste fem åren, som inkluderar perioden med snabbt stigande och därefter snabbt fallande inflation, har dock mått beräknade över kortare perioder varit bättre relativt sett.

Publicerad: 21 februari 2024