Riksbanken har ensamrätt att ge ut sedlar och mynt i Sverige. Det innebär att Riksbanken både tillhandahåller och makulerar sedlar och mynt samt löser in ogiltiga sedlar. I de lägre valörerna ger Riksbanken ut mynt istället för sedlar. Lägre valörer används oftare och slits därmed mer än högre valörer, och mynt håller längre än sedlar. År 2015 införde Riksbanken en ny sedel- och myntserie. De nya mynten är lättare än de tidigare versionerna, vilket bland annat innebär lägre transportkostnader. Riksbanken har också frångått nickel och andra legeringar som fanns i äldre mynt. Numera används mestadels stål, som har en mindre miljöpåverkan vid brytning. Nickel och övriga legeringar kan även innebära allergiproblem för de som använder mynten.

Riksbanken kräver att en del av den bomull som används i sedelpapperet ska vara ekologiskt odlad, det vill säga utan bekämpningsmedel och med hänsyn till natur och människa. Bomullen certifieras av Global Organic Textile Standard (GOTS). Papperet i de svenska sedlarna är även framtaget för att vara så fysiskt hållbart som möjligt och stå emot smuts och slitage. Det gör att sedlarna håller länge och inte behöver bytas ut så ofta. Riksbanken har också under 2022 börjat använda nya sedelsorteringsmaskiner som per automatik avgör när använda sedlar ska makuleras. Detta leder till att sedlarna kan cirkulera längre än tidigare viket innebär att färre sedlar behöver tryckas.

När Riksbanken slutligen makulerar slitna och ogiltiga sedlar förbränns spånet och används till fjärrvärme i svenska värmeverk. Slitna och ogiltiga mynt säljs för att metallen ska kunna smältas ner och återvinnas.

ISO-certifiering krävs

Riksbanken kräver att de företag som tillverkar Sveriges sedlar och mynt ska vara ISO-certifierade inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö samt att de ska ha ett väl utvecklat CSR-arbete (Corporate Social Responsibility). Både tillverkaren av sedlar och tillverkaren av mynt är certifierade enligt ISO 14001, ett miljöledningssystem som hjälper olika typer av organisationer att minska sin miljöpåverkan men även fungerar som ett stöd för verksamhetsutveckling. Certifieringen innebär att tillverkarna har som mål att minska sin miljöpåverkan genom att begränsa sina utsläpp till avlopp och deponi samt minska användningen av vatten och energi. Riksbankens tillverkare av sedlar arbetar även för att återanvända kasserade sedlar under framtagandet av nya. En cirkulär ekonomi, där allt som nyttjas kan återanvändas, är målet.

Klimatperspektiv i betalningsinfrastrukturen

Riksbanken följer även utvecklingen på betalningsmarknaden och analyserar kontinuerligt användningen av kontanter och andra betalningsmedel i ekonomin. Detta för att, om så behövs, kunna anpassa vår verksamhet till förändringar i samhället på det mest hållbara sättet för miljö och individ. I Betalningsrapporten 2022 bedömer Riksbanken om betalningar i Sverige är säkra och effektiva. En faktor i bedömningen av effektivitet är att samhällets kostnader, inklusive energiåtgången, för olika betalsätt ska vara låga. Bedömningen är att energiåtgången för kortbetalningar är lägre än för kontanter. För kryptotillgångar är det i huvudsak den underliggande tekniken som avgör energieffektiviteten. Vissa kryptotillgångar har extremt hög energiåtgång, medan andra är mer energieffektiva än till exempel betalkort.

Avvecklingstjänsten RIX-INST

Under 2022 lanserade Riksbanken tjänsten RIX-INST som kommer att göra det möjligt för bankerna att erbjuda fler betalningar från konto till konto som når mottagaren omedelbart. Idag använder hushåll och företag mobiltjänsten Swish för att göra och ta emot omedelbara betalningar. Swish-betalningarna avvecklas idag via bankernas konton i ett privat system som kallas BiR (Betalningar i Realtid). Planen är att Swish ska flyttas från den privatägda plattformen till RIX-INST innan sommaren 2023. Swish-betalningar kommer då att avvecklas med pengar på bankernas konton hos Riksbanken, så kallade centralbankspengar. Centralbankspengar är säkra eftersom svenska staten står som garant. RIX-INST använder eurosystemets plattform för omedelbara betalningar, TIPS (TARGET Instant Payment Settlement).

Enligt en rapport från Italiens centralbank har TIPS-plattformen låg klimatpåverkan.^[34] P. Tiberi (2021), The carbon footprint of the Target Instant Payment Settlement (TIPS) system: a comparative analysis with Bitcoin and other infrastructures, Research Paper, nr 5, Banca d’Italia. Rapporten jämför TIPS energiåtgång med bland annat VISA:s kortnätverk. Resultatet indikerar att TIPS är ett mer energieffektivt alternativ, men rapporten poängterar dock att jämförelsen är mellan system som hanterar olika totala mängder transaktioner per år. Rapporten gör även en jämförelse med Bitcoins koldioxidutsläpp 2019 och TIPS-plattformens koldioxidavtryck var nästan 40 000 gånger mindre än Bitcoins.

Riksbanken kan komma att ge ut en hållbar e-krona

Riksbanken undersöker möjligheten att ge ut ett digitalt komplement till kontanterna, så kallade e-kronor. I arbetet ingår det att undersöka och komma med rekommendationer om hur Riksbanken i så fall ska förhålla sig till hållbarhet. Till exempel ska vi ta fram förslag på hållbarhetskrav som ska ställas vid en potentiell upphandling. Det har ännu inte tagits något beslut om att ge ut e-kronor.