Klimatförändringarna berör alla
Publicerad: 25 januari 2023
Klimatförändringarna är en av de viktigaste samhällsfrågorna i vår tid och kräver en global omställning till en hållbar ekonomi. Ansvaret för att driva en politik som leder till ett hållbart samhälle ligger hos världens regeringar och parlament. Där finns också de verktyg som är mest effektiva. För Riksbanken är det nödvändigt att hantera de risker som klimatförändringarna, liksom åtgärderna för att motverka dem, medför och att bidra till övergången till en hållbar ekonomi när så är möjligt. I den här rapporten beskrivs vad Riksbanken har gjort i dessa dimensioner.
Klimatförändringarna beror på allt för stora utsläpp av växthusgaser som lett till att jordens temperatur stiger. Detta medför i sin tur kostnader för individer, företag och länder när vi får fler fall av svår torka, översvämningar och annat extremväder, liksom stigande havsnivåer. Även ekosystem förstörs när djur och miljöer inte kan anpassa sig till den snabba uppvärmningen och dör ut vilket leder till förlust av biologisk mångfald.
Utsläpp av växthusgaser medför alltså en negativ externalitet, eftersom de som orsakar utsläppen inte bär den fulla kostnaden för konsekvenserna. Det finns en bred konsensus inom ekonomisk forskning om att det viktigaste för att minska utsläppen av växthusgaser är att göra dem dyrare, så att de som orsakar utsläppen får bära de fulla samhällsekonomiska kostnaderna. Ett sätt att uppnå detta är med olika slags skatter, främst på koldioxid. Ett annat sätt går via övergripande kvantitativa begränsningar där allokering till företag sker via köp av utsläppsrättigheter.
Utsläpp rör sig över världen utan hänsyn till nationsgränser, och klimatförändringar kan uppstå på helt andra platser än där utsläppen skett. Uppgiften att minska de totala utsläppen av växthusgaser är alltså global. Men det innebär också att minskningar av utsläppen på nationell eller regional nivå också är positivt för det globala klimatet.
Det övergripande klimatmålet för länderna i EU är att uppnå klimatneutralitet till 2050. Det innebär bland annat att utsläppen av växthusgaser i EU ska minska med 55 procent till 2030.[1] Jämfört med 1990 års nivåer. Dessa mål är bindande för alla medlemsstater i EU genom EU:s klimatlag.[2] Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag). Under 2022 enades EU-kommissionen om ett klimatpaket med förslag på en rad reformer i syfte att nå målet. Under 2023 börjar reformerna förhandlas av medlemmarna och EU-parlamentet.
Riksbankens Klimatrapport 2023
Januari 2023
Ladda ner PDF