En ny riksbankslag trädde i kraft den 1 januari 2023.^[41] Lag (2022:1568) om Sveriges riksbank (riksbankslagen). I lagen pekas två områden ut där Riksbanken uttryckligen ska ta hänsyn till hållbarhetsaspekter. I sin tillgångsförvaltning ska Riksbanken främja en hållbar utveckling och i sin omvärldsbevakning ska Riksbanken identifiera hot mot en hållbar utveckling.^[42] Med hållbar utveckling avses långsiktig ekonomisk, social och miljömässig utveckling (se proposition 2021/22:41 s. 82).

Det överordnade målet för Riksbankens verksamhet förblir att upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation (prisstabilitetsmålet).^[43] 2 kap. 1 § riksbankslagen. Riksbanken kan då inte bortse från att klimatförändringar och klimatomställningen kan få effekter för prisstabiliteten. I den nya lagen framgår dessutom att Riksbanken, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, ska bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning (realekonomiska hänsyn).^{[44] 2 kap. 1 § riksbankslagen} I samband med detta hänvisar propositionen till att den allmänna ekonomiska politiken för unionens del syftar till att uppnå en hållbar utveckling som bland annat bygger på prisstabilitet.^[45] Se proposition 2021/22:41, s. 85: ”Utan att åsidosätta detta mål ska den gemensamma penning- och valutapolitiken understödja den allmänna ekonomiska politiken inom EU. Den allmänna ekonomiska politiken för unionens del syftar i sin tur till att uppnå en hållbar utveckling som bygger på en väl avvägd ekonomisk tillväxt, prisstabilitet, en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft, full sysselsättning, sociala framsteg, en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö (artiklarna 3.3 och 119.2 i fördraget om Europeiska unionen, jfr artikel 282.2 i EUF-fördraget och artikel 2 i ECBS-stadgan). Dessa underordnade mål innebär att realekonomiska hänsyn ska tas.” I Sverige har riksdagen godkänt klimatavtalet från Paris (Parisavtalet) som regeringen därefter har ratificerat. I Parisavtalet ingår att finansiella flöden ska bli förenliga med låga utsläpp av växthusgaser och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling. Riksdagen har välkomnat och godkänt regeringens förslag om inriktning för det klimatpolitiska arbetet. Denna klimatpolitik kan ses som en del av svensk allmän ekonomisk politik, vilken Riksbanken alltså, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, ska stödja inom ramen för sitt mandat.

Riksbanken ska även, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt.^[46] 3 kap. 1 § riksbankslagen. Riksbanken ska därmed bedöma om det finansiella systemet är stabilt och effektivt, identifiera risker för allvarliga störningar eller betydande effektivitetsförluster och redovisa sina bedömningar.^[47] 3 kap. 9 § riksbankslagen. Riksbanken behöver därför även fortsatt se klimatförändringarna och klimatomställningen som faktorer som kan påverka den finansiella stabiliteten.

För alla Riksbankens åtgärder måste det finnas stöd i lag, vilket även gäller åtgärder inom hållbarhet.^{[48] 1 kap. 5 § riksbankslagen.} Åtgärderna måste vara sakliga och opartiska med proportionalitet mellan mål och medel.^{[49] 1 kap. 9 § regeringsformen och 1 kap. 8 § riksbankslagen respektive 5 § tredje stycket förvaltningslagen.}