Kontanthanteringsrådets möte den 29 april 2008

Kontanthanteringsrådet är ett forum för att diskutera frågor kring kontanthanteringen i samhället. Det består, förutom av Riksbanken, av representanter från banker, kontantdepåbolag, värdetransportbolag, detaljhandel, fackföreningar och berörda myndigheter bland annat Rikspolisstyrelsen, Finansinspektionen och Finansdepartementet. Rådet leds av riksbankschef Stefan Ingves.

Mötet inleddes med att Stefan Ingves hälsade alla välkomna och därefter lämnade rådets olika arbetsgrupper sina rapporter.

Kontanthanteringsstruktursgruppen

  • Grundläggande säkerhetsnivåer – Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har bett rådet vara med och ta fram regler och grundläggande nivåer för kontanthanteringen. Det är viktigt att fastställa minsta acceptabla kontanttillgångsnivå under en större nationell kris. Grunden är att det, i princip, alltid ska kunna gå att genomföra betalningar även vid en kris i samhället.
  • SAMÖ 2008 - en samverkansövning där 25 myndigheter och 12 privata organisationer övade hur samhället hanterar en kris, i detta fall en allvarlig finansiell kris. Krisen omfattade bland annat värdetransportstopp och därmed kontantbrist samt IT-störningar som påverkade möjligheterna att genomföra kortbetalningar.
  • Riksbankskontor för kontanthantering på Arlanda - I Riksbanken utreds just nu frågan om ett eventuellt nytt kontor, som ska ersätta de nuvarande kontanthanteringskontoren i Tumba och Mölndal. Bakgrunden är behov av en effektivisering av inom Riksbanken i och med att den nya kontantstrukturen har inneburit mindre arbete för Riksbanken. Den kontinuerliga uppgraderingen av säkerheten kring kontoren underlättas också om Riksbanken dels äger byggnaden dels enbart själva finns i byggnaden, vilket inte är fallet vid de nuvarande kontoren. En möjlig plats för ett kontor skulle kunna vara i närheten av Arlanda flygplats.
  • Privata kontantdepåer - Bankernas Depå AB har i dagsläget 8 depåer och ytterligare 2 planeras starta innan sommaren. Sparbankerna har 2 depåer och ytterligare en startas till sommaren.

Säkerhetsgruppen

  • Önskemål om åtgärder för att åstadkomma en säkrare kontanthantering - Gruppen har sammanställt en lista över de åtgärder som de anser är nödvändiga för att åstadkomma en säkrare kontanthantering, bland annat klassning av värdedepåer som skyddsobjekt.
  • Krisgrupp vid skyddsstopp – vid ett eventuellt skyddsstopp kontaktar berörda kontantaktörer Riksbanken som tillsammans med polisen gör en bedömning av läget.
  • Angrepp och hotbilder – Under första kvartalet 2008 skedde 9 värdetransportrån och 34 bankrån.
  • Framtiden för utredningen "kontanthanteringen i Sverige" – Utredningen är klar och Rikskriminalpolisen föreslogs och tog på sig att ansvara för kontinuerlig uppdatering av materialet i avseende på rånstatistiken.

Sedel- och myntgruppen

  • Brukssedlar i makulaturen - Bland de sedlar som kommer in till Riksbanken för makulering finns en hel del brukssedlar och en kvalitetsgrupp har bildats för att arbeta med frågan.
  • Infärgade sedlar - Ett arbete med att ta fram informationsmaterial om infärgade sedlar, avsett för handel och banker, har påbörjats.
  • Ny myntleverantör - Från och med 2008 levereras de svenska mynten från Myntverket i Finland AB. Riksbanken kommer från nu att lämna ut mynt i plastpåsar istället för på rulle. Detta för att underlätta uppbyggnaden av en myntmarknad i Sverige. Hittills har Riksbanken tillhandahållit mynt i rulle till ett lägre pris än vad som gäller hos de privata aktörerna.

Översyn av sedel- och myntserien

Riksbankens direktion har fattat beslut om att en översyn av den nuvarande sedel- och myntserien ska göras. Projektet har fått i uppdrag att ta fram en lämplig sedel- och myntserier som ska hålla i minst 5 år. Serien ska tas fram med hänsyn till säkerhet, miljö och samhällseffektivitet, Projektet ska pågå i 2-3 år med successiva delbeslut. Rådet accepterade förslaget att Sedel- och myntgruppen fungerar som referensgrupp.

Myntcirkulation

Mötet avslutades med att diskutera, den i dagsläget dåliga, myntcirkulationen, cirka 800 kronor i mynt finns i varje hushåll. En ökad cirkulation skulle spara skattepengar, ge positiva effekter på miljö och råvaror. Det finns ingen naturligt kretslopp för mynt, de kan inte användas i maskiner utan sparas hemma. Riksbanken utreder frågan om hur cirkulationen skulle kunna ökas och ett beslutsunderlag väntas bli klart under hösten.

Kontanthanteringsrådets nästa möte kommer att hållas den 27 oktober 2008

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2017-11-23