Finansiell stabilitetsrapport 2022:1

Inflationen har stigit snabbt i många länder, vilket bland annat beror på efterdyningar av pandemin i form av störningar i globala leveranskedjor och stigande energi- och råvarupriser. Rysslands invasion av Ukraina och nedstängningar i Kina har bidragit till att inflationen stigit ytterligare. Som svar på utvecklingen har centralbanker världen över börjat föra en mindre expansiv penningpolitik och räntor har stigit. Det är osäkert hur ekonomins aktörer kan hantera högre räntor. I Sverige har tidigare sårbarheter blivit större av att fastighetsföretagens och hushållens skulder har ökat. Sammantaget har hoten mot den finansiella stabiliteten ökat.

Riksbankens stabilitetsbedömning i korthet maj 2022

Ikon jordglob

Tillväxten i Sverige och i omvärlden var stark under fjolåret men väntas gå in i en lugnare fas i år. Rysslands invasion av Ukraina har bidragit till att energi- och råvarupriserna har stigit ytterligare. Nedstängningar i Kina och invasionen har även lett till förnyade problem i de globala leveranskedjorna. Detta har fått den redan höga inflationen att öka än mer. Som svar på detta har centralbanker världen över börjat föra en mindre expansiv penningpolitik. Detta har sammantaget fått räntor på statsobligationer och andra räntebärande värdepapper att stiga.

Ikon med frågetecken

Det svenska finansiella systemet fungerar väl, men de finansiella stabilitetsriskerna har ökat. Riskbilden präglas både av hur ekonomins aktörer och tillgångsmarknader påverkas av högre räntor och den höga inflationen samt av den geopolitiska situationen och dess ekonomiska effekter. Fastighetsföretagens skulder och räntekänslighet har ökat. De svenska storbankernas stora och ökande exponeringar mot dessa företag innebär därför en risk. Därtill har de svenska hushållens skulder fortsatt att växa snabbare än deras disponibla inkomster. För högt skuldsatta hushåll och företag kommer högre räntor att bli kännbara. Det finns även risk för stora prisfall på reala och finansiella tillgångar i ljuset av högre räntor och dämpade tillväxtutsikter.

Ikon kedja

Behovet av reformer inom bostads- och skattepolitiken kvarstår och om sådana inte genomförs i den utsträckning som krävs ökar behovet av makrotillsynsåtgärder. För att banksystemet ska få bättre motståndskraft stöder Riksbanken FI:s ambition att i närtid fortsätta höja värdet på den kontracykliska kapitalbufferten till åtminstone den neutrala nivån på 2 procent. Det är också viktigt att globalt överenskomna standarder som Basel III genom-förs fullt ut, i tid och på ett konsekvent sätt.

Ikon värdepapper

För att främja transparensen och likviditeten på den svenska företagsobligationsmarknaden bör större svenska företag tillämpa den nya svenska benchmarkstandarden. Riksbanken stöder därtill FI:s förslag till ändringar i fondlagstiftningen avseende bland annat likviditetsverktyg och uttagsfrekvens. Riksbanken uppmanar även marknadsaktörer att använda fullt ut transaktionsbaserade referensräntor, som Swestr, i finansiella kontrakt för att inte ligga efter omvärlden i användningen av sådana räntor.

Ikon kryptovaluta

Det är viktigt med fortsatt internationellt samarbete och koordinering för att skapa en gemensam syn på hur risker kopplade till kryptotillgångar ska hanteras. Det regleringsarbete som görs inom EU är ett steg på vägen. Riksbanken stöder förslagen från FI och Naturvårdsverket om att EU ska utreda ett förbud mot ”proof of work”, en energikrävande metod för att utvinna kryptotillgångar, och att Sverige ska motverka en bred etablering av utvinning av kryptotillgångar med metoden.

Ikon Nätverk

Förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot behöver stärkas, och samordningen öka mellan myndigheter och mellan myndigheter och privat sektor. Därför är det arbete som myndigheterna bedriver för att stärka cybersäkerheten i den finansiella sektorn ett viktigt initiativ. Riksbanken anser också att det är viktigt att finansiella aktörer införlivar klimatrelaterade risker i sina riskanalyser. Bankerna behöver dessutom redovisa sina exponeringar mot klimatrisker.

Stefan Ingves intervjuas om finansiell stabilitet, maj 2022

Pressträff om finansiell stabilitet, 24 maj 2022

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2022-05-24