Finansiell stabilitetsrapport 2024:1

Stabilitetsriskerna har minskat i närtid, men osäkerheten är stor. Till följd av en lägre inflation har utvecklingen på de finansiella marknaderna globalt präglats av förväntningar om räntesänkningar, vilket har bidragit till mindre strama finansiella förhållanden. Osäkerheten är dock stor, och om styrräntorna förblir höga länge så skulle det öka pressen på olika aktörer i det finansiella systemet. De geopolitiska riskerna är därtill fortsatt stora, vilket även bidrar till höga cyberrisker.

Åtgärder behövs för att stärka förtroendet för fastighetssektorn. Situationen för fastighetsföretagen har förbättrats jämfört med föregående stabilitetsrapport. Ränteuppgången har dock ännu inte fått fullt genomslag på deras finansieringskostnader, och det finns risk för att hyresmarknaden och fastighetsvärdena fortsätter att utvecklas svagt framöver. Sårbara fastighetsföretag behöver därför fortsätta att stärka sin balansräkning och minska sitt risktagande. För att stärka förtroendet för sektorn är det också viktigt att företagen ökar transparensen kring fastighetsvärderingar, och att kreditvärderingsinstituten ser över sina metoder så att kreditbetygen blir mer robusta.

Strukturella reformer på bostads- och bolånemarknaden skulle göra svensk ekonomi bättre rustad. Hushållens höga skuldsättning och korta räntebindningstider gör att ränteförändringar får stort genomslag, inte minst på konsumtionen som minskat tydligt. Makrotillsynsåtgärder har bidragit till att motståndskraften hos bolånetagarna har varrit förhållandevis god, men för att hantera de grundläggande problemen på bostadsmarknaden behövs strukturella reformer.

Motståndskraften hos de svenska storbankerna är god, men riskerna är större för konsumtionskreditbankerna. För vissa av konsumtionskreditbankerna ökar kreditförlusterna. Allt fler av dessa banker ansluter sig också till så kallade insättningsplattformar, där inlåningen kan vara mer flyktig. Även om konsumtionskreditbankerna är mindre än storbankerna kan de vara systemviktiga som grupp. För att förbättra kreditprövningen för konsumtions lån är det angeläget att gå vidare med förslaget om ett register för låntagarnas samtliga krediter.

Ett makrotillsynsramverk bör införas för icke-banker. Icke-banksektorn blir allt mer komplex, med en större sammanlänkning mellan olika aktörer, men det saknas ett makrotillsynsramverk för sektorn. Dessutom kan framförallt fonder vara känsliga för större utflöden och därmed skapa stress på de tillgångsmarknader de investerar i. Riksbanken anser att fonderna ska implementera fler likviditetshanteringsverktyg, för att minska sina likviditetsrisker. De aktörer som sätter kraven för de fonder som erbjuds till pensionssparare eller som en del av livförsäkringsprodukter bör verka i denna riktning.