Tillgångsförvaltningen och hållbarhet

Riksbanken ska ha ett hållbarhetsperspektiv i sina tillgångsköp och i förvaltningen av valutareserven inom ramen för vad Riksbankens mandat tillåter. Här är exempel på Riksbankens arbete med hållbarhet inom tillgångsförvaltningen.

I arbetet med tillgångsförvaltningen ska Riksbanken ta hänsyn till hållbarhet i valet av tillgångar i valutareserven. Sedan 2019 beaktas inte bara risk och avkastning när valutareservens sammansättning analyseras, utan även hur mycket tillgångarna ökar mängden växthusgaser och detta har inneburit att några tillgångar har sålts. 

Riksbanken väger in hållbarhet inom tillgångsförvaltningen av två skäl. Det första är att minska de finansiella risker som kan följa av klimatförändringar eller att företag inte följer internationella standarder och normer. Det andra är att Riksbanken i valet av tillgångar, i den mån det är möjligt, kan bidra till att värna en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.

Den portfölj som Riksbanken har i svenska kronor består av obligationer utgivna av svenska staten, Kommuninvest, vissa kommuner, säkerställda obligationer, företagsobligationer och företagscertifikat. Portföljen är ett resultat av Riksbankens penningpolitik, där tillgångar har köpts för att hålla ränteläget i ekonomin lågt.

Riksbanken köper dock normalt sett enbart tillgångar som lever upp till vissa minimikrav. Dessa krav gäller finansiella risker, exempelvis köps företagsobligationer endast i företag med en kreditrating som är investment grade. För företagsobligationer krävs även att obligationen är utgiven av ett företag som lever upp till internationella normer och standarder för hållbarhet.

Riksbanken bedömer att denna normsbaserade negativa screening bidrar till att begränsa de finansiella riskerna eftersom det är mer riskabelt att köpa obligationer utgivna av företag som bryter mot normer och principer för hållbarhet. Genom att välja bort sådana obligationer hushållar Riksbanken med statens medel och bidrar till en god förvaltning baserad på den statliga värdegrunden.

Med början från 2021 mäter och redovisar Riksbanken koldioxidavtryck från företagsobligationsportföljen för att på detta sätt främja mätning, sammanställning och rapportering av klimatpåverkande faktorer generellt. Vikten av att sammanställa och sprida sådan information har understrukits av flera internationella organisationer. 

Riksbanken lägger ingen särskild vikt vid om tillgångar klassas som gröna eller ej. I förvaltningen av såväl valutareserven som den svenska portföljen behandlas och bedöms således gröna obligationer på samma grunder som andra tillgångar.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2020-12-17