Policy för korrespondentkonton i svenska kronor hos Riksbanken

Riksbanken tillhandahåller konton i svenska kronor till andra centralbanker samt internationella finansiella institut och vissa andra mellanstatliga organisationer med säte i utlandet. I och med detta agerar Riksbanken korrespondentbank åt dessa institutioner som därmed utgör Riksbankens korrespondentkunder. De konton som korrespondentkunderna håller hos Riksbanken kallas korrespondentkonton.

Denna policy anger under vilka förutsättningar och enligt vilka principer Riksbanken kan tillhandahålla och hantera korrespondentkonton.

Förutsättningar för Riksbankens korrespondentbankverksamhet

Riksbanken kan tillhandahålla och hantera korrespondentkonton endast under förutsättning att denna verksamhet

  • är förenlig med Riksbankens lagstadgade uppdrag och övriga bestämmelser i riksbankslagen,
  • inte motverkar genomförandet av de lagstadgade uppdragen och
  • omfattar tjänster som inte konkurrerar med motsvarande verksamhet hos affärsbanker.

Korrespondentbankverksamheten ska bedrivas på ett säkert, robust och effektivt sätt.

Vid denna verksamhet ska hänsyn tas till dess påverkan på Riksbankens relationer med andra centralbanker m.fl. och möjligheter att bedriva penningpolitik och främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Principer för korrespondentkonton hos Riksbanken

För att kunna bedriva korrespondentbankverksamheten på ett säkert, robust och effektivt sätt ska Riksbanken vid tillhandahållande och hantering av korrespondentkonton i svenska kronor tillämpa de principer som presenteras i den efterföljande delen av denna policy. Principerna om reciprocitet, infrastruktur för statliga betalningar och internationellt samarbete fokuserar huvudsakligen på tillhandahållande av korrespondentkonton. Principerna om tillfredsställande riskhantering, ändamålsenlig prissättning och rimlig användning innehåller samtidigt även anvisningar för kontohantering.

Reciprocitet

Riksbanken kan tillhandahålla korrespondentkonton i svenska kronor åt centralbanker i länder där Riksbanken själv har behov att hålla motsvarande konton i respektive lands valuta. Genom att skapa bilaterala korrespondentkontoförhållanden med andra centralbanker får Riksbanken gynnsammare förutsättningar att minimera kreditrisker, stärka sina relationer med andra centralbanker samt säkerställa lämplig sekretess, säkerhet och tillförlitlighet vid egna transaktioner i de valutor som ingår i Riksbankens valutareserv.

Infrastruktur för statliga betalningar till utlandet

Riksbanken kan tillhandahålla korrespondentkonton åt centralbanker, internationella finansiella institut och andra internationella organisationer om detta behövs för att Sverige ska kunna fullfölja vissa internationella åtaganden. Därmed kan Riksbanken på förfrågan från regeringen eller en behörig myndighet förmedla svenska statens betalningar inom internationella bistånds- eller låneprogram etc. I de fall regeringen har utsett Riksbanken till korrespondentbank eller förvaringsinstitut åt internationella finansiella institut eller organisationer regleras dessa konton av institutens och organisationernas respektive stadgar.

Internationellt samarbete

Riksbanken kan tillhandahålla korrespondentkonton åt andra centralbanker, internationella finansiella institut och andra internationella organisationer om detta behövs för att Riksbanken ska kunna fullfölja sin roll i det internationella samarbetet. Det kan handla om ett samarbete som har samband med Riksbankens lagstadgade uppgifter, följer av en bestämmelse i riksbankslagen eller någon annan författning eller är öppet för centralbanker. De konton som upprättas med utgångspunkt i särskilda avtal om samarbete, såsom valutaåterköpsavtal med andra centralbanker, regleras av bestämmelserna i respektive avtal.

Tillfredsställande riskhantering

Ett korrespondentkonto kan tillhandahållas och hanteras endast om de risker som är förknippade med kontohavaren och dess transaktioner kan omhändertas av Riksbanken på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär att kontrollerna och bedömningen av sökande institut, befintliga kontohavare och de transaktioner som utförs till och från korrespondentkonton ska vara förenliga med vid var tid gällande svenskt regelverk mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom att upprätta ett korrespondentkonto och genomföra transaktioner till och från detta konto får Riksbanken inte bryta mot internationella sanktioner. Övriga risker ska hanteras i enlighet med vid var tid gällande interna regler och rutiner på Riksbanken.

Ändamålsenlig prissättning

Räntor på innestående medel samt avgifter för tjänster som erbjuds kontohavare ska bestämmas med hänsyn till de ändamål som korrespondentkonton används för. Detta innebär att Riksbanken i sin prissättning ska utgå från att korrespondentkonton huvudsakligen tillhandahålls för att möta kontohavarnas egna transaktionsbehov och inte är avsedda för deponering av stora belopp i vinstsökande syfte. Därmed kan Riksbanken motverka att korrespondentkonton används på ett sätt som påverkar genomförandet av penningpolitiken negativt eller konkurrerar med affärsbankerna. Samtidigt ska de konton som tillhandahålls åt internationella finansiella institut eller organisationer alltid vara ränte- och avgiftsfria om detta framgår av institutens och organisationernas stadgar.

Rimlig användning

Ett korrespondentkonto kan tillhandahållas och hanteras endast om kontohavaren formellt har förbundit sig att följa Riksbankens kontovillkor eller andra överenskomna föreskrifter och bedöms använda kontot på ett rimligt sätt. Riksbanken ska alltså ha erhållit ett signerat avtal eller motsvarande handling innan ett korrespondentkonto kan öppnas. För att avgöra om kontot används på ett rimligt sätt ska Riksbanken genomföra en rimlighetsbedömning i samband med kundbedömningar och transaktionskontroller. Inom ramen för en rimlighetsbedömning kan Riksbanken ombe kontohavaren att i förväg underrätta om planerade transaktioner och förväntade stora förändringar av kontobalanser. Vid rimlighetsbedömning kan även hänsyn tas till antalet transaktioner som genomförs till och från ett korrespondentkonto och dess påverkan på Riksbankens möjligheter att bedriva övrig verksamhet.

Villkor för korrespondentkonton i svenska kronor

Riksbankens respektive kontohavarnas rättigheter och skyldigheter avseende korrespondentkonton ska fastställas i särskilt utformade, formella villkor för korrespondentkonton i svenska kronor hos Riksbanken. Undantaget är regler för konton som avser infrastruktur för statliga betalningar i utlandet eller vissa andra former av internationellt samarbete, vilka styrs av kontohavarens egna stadgar eller särskilda avtal om samarbete. Eftersom villkoren för korrespondentkonton hos Riksbanken riktar sig till utländska kontohavare kan de upprättas endast på engelska.

Ansvarsfördelning vid tillämpning och efterlevnad av policyn

Korrespondentkonton i svenska kronor hos Riksbanken tillhandahålls och hanteras på avdelningen för marknader (AFM). AFM ansvarar följaktligen för att upprätta villkoren för korrespondentkonton och informera Riksbankens korrespondentkunder om dessa. Det är också AFM:s ansvar att utforma relevanta kontroll- och bedömningsprocesser i Riksbankens korrespondentbankverksamhet. I detta ansvar ingår bland annat att ta fram, regelbundet se över och vid behov uppdatera den föreliggande policyn. Det ankommer vidare på AFM att se till att erforderliga kontroller och bedömningar genomförs i korrespondentbankverksamheten.

Uppdaterad 2019-12-16

Var den här informationen till hjälp?

Tack för ditt svar!