Penningpolitisk rapport, april 2022

Inflationen har stigit till den högsta nivån sedan 1990-talet och kommer att vara hög ännu en tid. För att motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen har direktionen beslutat att höja reporäntan från noll till 0,25 procent. Direktionens prognos är att räntan höjs gradvis framöver och att den ligger något under 2 procent om tre år. Direktionen har också beslutat att sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper under andra halvåret i år så att innehavet börjar minska, samt att Riksbanken ska sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april. På så sätt anpassas penningpolitiken så att inflationen återgår till inflationsmålet.

Reporänta

0,25%
Gäller från den 4 maj 2022

Reporänta, tabell

Penningpolitiken april 2022 i korthet

Ikon

Världsekonomin påverkas fortfarande av den stora störningen som pandemin inneburit. Nu tillkommer Rysslands invasion av Ukraina. Kriget har orsakat ett stort mänskligt lidande och drivit miljontals människor på flykt. De ekonomiska konsekvenserna syns i nya störningar i globala värdekedjor, förvärrade leveransproblem och ökad osäkerhet om tillgången på flera viktiga råvaror. Högre priser på energi och livsmedel pressar upp inflationen ytterligare i ett läge då prisökningstakten i flera länder redan är hög.

Ikon

KPIF-inflationen uppgick till 6,1 procent i mars vilket är den högsta nivån sedan i början av 1990-talet. Förra årets inflationsuppgång förklarades till stor del av snabba prisökningar på el och drivmedel, men sedan det penningpolitiska beslutet i februari har inflationen även bortsett från energipriserna blivit betydligt högre än väntat. Utfallen pekar på att uppgången nu är bred.

Ikon

Penningpolitiken kan inte påverka råvaru- eller fraktpriser. Det är därför oundvikligt att ökningstakten i konsumentpriserna på till exempel energi, livsmedel och vissa varor förblir hög under ännu en tid. Men Riksbanken kan agera med penningpolitiken för att motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen. Direktionen har därför beslutat att höja reporäntan från 0 till 0,25 procent. Prognosen för reporäntan innebär att den höjs ytterligare två till tre gånger i år och ligger något under 2 procent i slutet av prognosperioden. Direktionen har också beslutat att sänka takten i köpen av värdepapper under andra halvåret så att innehavet börjar minska. Med denna penningpolitik väntas inflationen sjunka tillbaka under nästa år och från 2024 vara nära 2 procent.

Riksbankschef Stefan Ingves intervjuas om det penningpolitiska beslutet i april 2022.

Digital pressträff om penningpolitiskt beslut

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2022-04-28