Penningpolitisk rapport, september 2022

Inflationen har stigit snabbt och är hög i både Sverige och omvärlden. Flera faktorer kopplade till pandemin och Rysslands krig i Ukraina har bidragit till denna utveckling. På senare tid har inte minst el- och gaspriser stigit till mycket höga nivåer i Europa. De snabba prisökningarna urholkar hushållens köpkraft och gör det svårt för både företag och hushåll att planera sin ekonomi. För att få ner den höga prisökningstakten har centralbanker världen över höjt sina styrräntor i snabb takt.

Att konsumentpriserna i Sverige blivit så höga beror inte bara på påverkan från omvärlden utan också på att konjunkturen i Sverige varit god. Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti. Det är den högsta nivån sedan 1991, och högre än i Riksbankens bedömning i juni. Risken att inflationen biter sig fast är fortsatt stor och det är av största vikt att penningpolitiken verkar för att den ska falla tillbaka och inom ett rimligt tidsperspektiv stabiliseras runt målet på 2 procent.

Direktionen bedömer att penningpolitiken nu behöver agera mer för att föra inflationen tillbaka till målet, jämfört med bedömningen i juni. Direktionen har därför beslutat att höja Riksbankens styrränta med 1 procentenhet, till 1,75 procent. Prognosen indikerar att styrräntan kommer att höjas ytterligare det kommande halvåret. Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet inom ett rimligt tidsperspektiv. Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag. Det skulle dock bli än mer smärtsamt för svensk ekonomi om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer. Genom att räntan höjs mer nu minskar risken för hög inflation på sikt och därmed också behovet av en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram.