Penningpolitisk rapport, april 2023

Inflationen är fortfarande alltför hög och långt från inflationsmålet. Den höga inflationen påverkar hela ekonomin negativt, men drabbar särskilt hushåll som har små marginaler. För att inflationen ska falla och stabiliseras vid målet inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent.

På grund av förra årets snabba inflationsuppgång har Riksbanken sedan i april 2022 höjt styrräntan ovanligt snabbt, från noll till 3,0 procent i februari 2023. Räntehöjningarna har ännu inte fått fullt genomslag på den ekonomiska aktiviteten och inflationen. Men effekterna blir allt tydligare och KPIF-inflationen har sjunkit de senaste månaderna, ungefär i linje med Riksbankens senaste prognos. Nedgången beror dock på fallande energipriser. Inflationen mätt med KPIF exklusive energi har under årets första månader varit påtagligt högre än i Riksbankens prognos.

Det är viktigt för förtroendet för inflationsmålet att inflationen faller tillbaka. Låg och stabil inflation är en förutsättning för en god ekonomisk utveckling och reallöneökningar. Penningpolitiken är därför fortsatt inriktad på att föra inflationen till målet inom rimlig tid. För att säkerställa att så blir fallet behöver styrräntan höjas ytterligare.

Prognosen för styrräntan har reviderats upp och visar att styrräntan troligen kommer att höjas med ytterligare 0,25 procentenheter i juni eller september. Penningpolitiken har en åtstramande effekt på ekonomin och direktionen bedömer att det efter aprilmötet finns utrymme att anpassa styrräntan i mindre steg. Osäkerheten fortsätter dock att vara stor och ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att vara avgörande för utformningen av penningpolitiken.