Penningpolitisk rapport, februari 2023

En hög inflation skapar problem i ekonomin. För att få ner inflationen och värna inflationsmålet bedömer direktionen att penningpolitiken behöver stramas åt ytterligare. Direktionen har därför beslutat att höja Riksbankens styrränta med 0,5 procentenheter, till 3,0 procent. Prognosen för styrräntan indikerar att den sannolikt kommer att höjas ytterligare under våren. Som kompletterande åtgärder till den högre styrräntan har direktionen även beslutat att minska Riksbankens värdepappersinnehav i en snabbare takt genom att sälja statsobligationer samt erbjuda större volymer riksbankscertifikat i de veckovisa penningpolitiska operationerna.

Den svenska inflationen är mycket hög. Inflationen mätt som KPIF ökade till drygt 10 procent i december. Även bortsett från de snabbt ökande energipriserna var inflationen hög och stigande. Det är viktigt för förtroendet för inflationsmålet att inflationen faller tillbaka tydligt i år och mycket tyder på att det kommer att ske. Men det är osäkert om inflationen kommer att falla tillräckligt snabbt och djupt, inte minst mot bakgrund av att den underliggande inflationen fortfarande stiger. Om kronan dessutom fortsätter att utvecklas svagt blir det betydligt svårare för Riksbanken att varaktigt föra tillbaka inflationen mot målet.

En stramare penningpolitik innebär visserligen att konjunkturen försvagas ytterligare i närtid, men att nå låg och stabil inflation inom rimlig tid är en förutsättning för en god utveckling i svensk ekonomi på sikt. Blir inflationen varaktigt hög kommer de negativa konsekvenserna för svensk tillväxt och arbetsmarknad på sikt att bli betydligt större. Genom att strama åt penningpolitiken mer nu minskar risken för ännu allvarligare inflationsproblem och större penningpolitiska åtstramningar längre fram, med mer omfattande negativa konsekvenser för den svenska ekonomin.