Penningpolitiska motparter
För att hantera sina uppgifter behöver Riksbanken interagera med ett antal marknadsaktörer. Dessa kan ansöka om att bli motparter till Riksbanken i olika slags transaktioner. Riksbanken använder sig av olika kategorier av motparter beroende på vilken typ av transaktion det handlar om.
Riksbanken har därmed tre olika kategorier av motparter, en kategori för varje typ av transaktion:
- RIX deltagare för avveckling av betalningar i svenska kronor
- Penningpolitisk motpart för penningpolitiska transaktioner
- Motpart i valutatransaktioner för transaktioner i utländsk valuta
Deltagare i RIX har fördelen att kunna genomföra betalningar utan att utsättas för någon större kredit- och likviditetsrisk.
För att kunna styra marknadsräntorna behöver Riksbanken kunna genomföra transaktioner i svenska kronor med ett antal institut som har säte eller filial i Sverige och är aktiva på den svenska finansiella marknaden. Dessa institut utgör Riksbankens penningpolitiska motparter och som sådan behöver man vara RIX-deltagare.
Riksbanken behöver ibland göra växlingar mellan utländsk valuta och svenska kronor och ska även kunna intervenera på valutamarknaden. Vid transaktioner i utländsk valuta behöver Riksbanken motparter som har tillräcklig kapacitet att handla i de relevanta valutorna. Sådana kreditinstitut kan vara motpart i valutatransaktioner, men behöver dock inte vara RIX-deltagare.
Därutöver har så kallade centrala motparter (CCP:er) givits tillgång till en särskild inlåningsfacilitet i syfte att vid behov underlätta deras likviditetshantering.
För fullständig beskrivning av kraven på de olika motparterna hänvisas till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument.
Åtgärd med anledning av coronapandemin
För att undvika att livskraftiga företag slås ut till följd av coronapandemin beslutade Riksbanken i mars 2020 att tillfälligt utöka den penningpolitiska motpartskretsen. Syftet var att upprätthålla kreditförsörjningen till svenska företag och därmed stödja efterfrågan, produktionen och sysselsättningen i Sverige.
Riksbanken beslutade därmed att ge möjlighet för andra institut än penningpolitiska motparter att delta i det tidigare beslutade programmet för utlåning till företag via banker (penningpolitiska motparter). Ett liknande arrangemang gjordes under finanskrisen, även då utökade Riksbanken antalet motparter. Då Riksbanken avslutade programmet för utlåning till företag via banker i september 2021 avslutades även möjligheten att bli så kallad tillfällig penningpolitisk motpart.
Penningpolitiska motparter
- Avanza Bank AB
- Bluestep Bank AB (publ)
- BNP Paribas S.A.
- Citibank Europe plc.
- Danske Bank A/S
- DnB Bank ASA
- Klarna Bank AB
- Kommuninvest i Sverige AB
- Landshypotek Bank Aktiebolag
- Länsförsäkringar Bank Aktiebolag
- Marginalen Bank Bankaktiebolag
- Nordax Bank AB (publ)
- Nordea Bank Abp
- Nordnet Bank AB
- Northern Trust Global Services SE
- Northmill Bank AB
- Santander Consumer Bank AS
- SBAB Bank AB (publ)
- Skandiabanken Aktiebolag (publ)
- Skandinaviska Enskilda Banken AB
- Sparbanken Syd
- Svea Bank AB
- Svenska Handelsbanken AB
- Swedbank AB
- Ålandsbanken Abp
Motparter i valutatransaktioner
- Citibank Europe plc
- Danske Bank A/S
- Deutsche Bank AG
- JP Morgan Chase Bank NA
- Nordea Bank Abp
- Skandinaviska Enskilda Banken AB
- Svenska Handelsbanken AB
- Swedbank AB
Centrala motparter med tillgång till inlåningsfacilitet i Riksbanken
- Nasdaq Clearing AB
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)