Kraven på säkerhet ska uppfyllas

Christina Wejshammar, chef på avdelningen för betalningar vid Riksbanken, svarar på Mattias Karlssons debattartikel i Svenska Dagbladet. Publicerad på svd.se den 8 januari 2020.

Läs Mattias Karlssons debattartikel här.

Mattias Karlsson undrar i en debattartikel (7/1) varför Riksbanken vill utlokalisera ett betalningssystem till eurosystemets plattform TIPS. Detta, anser han, skulle kunna innebära säkerhetsrisker och försämrad marknadsdynamik jämfört med idag.

En viktig roll för Riksbanken, som anges i Riksbankslagen, är att erbjuda ett system där privata banker ersätter sina ömsesidiga fordringar med fordringar på Riksbanken. Den utlokalisering som Mattias Karlsson hänvisar till syftar till att komplettera dagens system – som främst hanterar beloppsmässigt stora betalningar mellan bankerna under begränsade öppettider – med en plattform som även möjliggör många mindre betalningar dygnet runt. Riksbankens system, RIX, utvecklades för att erbjuda säkra och effektiva betalningar i en tid före digitaliseringens tidevarv. I dag är behoven annorlunda. Hushåll, företag, banker och andra vill kunna göra sina betalningar oavsett tidpunkt på dygnet eller veckodag. Betalningar via Swish blir allt vanligare, men sådana betalningar avvecklas idag på en plattform som ytterst ägs av de stora affärsbankerna. Vi delar Mattias Karlssons syn att Riksbanken ska ansvara för avvecklingen av betalningar i Sverige. Det är just därför vi behöver erbjuda ett avvecklingssystem som är öppet dygnet runt på årets alla dagar. En infrastruktur för betalningar som tillhandahålls av Riksbanken kommer dessutom att främja konkurrensen och underlätta för nya aktörer att komma in på marknaden.

Riksbankens ambition är inte unik utan delas av flera andra centralbanker som planerar att komplettera sina befintliga system med dygnet runt-tillgänglighet. Denna typ av system är emellertid dyra att utveckla och driva. Det innebär att det finns starka skäl att dela tekniska lösningar och kostnader med andra länder.

Utmaningen för Sverige är därför att hitta utländska samarbetspartners som gör det möjligt att skörda vinsterna av internationell samverkan men utan att säkerheten äventyras. TIPS har varit i drift i eurozonen i lite drygt ett år och omgärdas av hög säkerhet. Det skulle krävas stora investeringar och medföra mycket höga driftkostnader om Riksbanken på egen hand ska bygga en plattform med samma säkerhets- och robusthetskrav.

Det finns dessutom stordriftsfördelar med TIPS även om användningen ännu är liten. Men via alla euroländernas centralbanker kan alla eurobanker ansluta sig till TIPS. Det finns därmed gott hopp om att användningen ska öka.

Mattias Karlsson menar att det finns orosmoln till följd av att delar av infrastrukturen för betalningar kommer att läggas utanför Sveriges gränser. Men både de offentliga och privata delarna av svensk finansiell infrastruktur är sedan lång tid djupt integrerade med IT-system och annan teknisk infrastruktur i andra länder. En kontoöverföring mellan två svenska banker kan utan vidare tillryggalägga tusentals kilometer i datortrafik genom utlandet innan den kommer mottagaren tillhanda. Riksbanken är medveten om de risker som det svenska betalningsväsendets omvärldsberoende medför. En förutsättning för en utlokalisering till TIPS-plattformen är därför att de krav som svensk säkerhetsskyddslagstiftning ställer uppfylls.

Mattias Karlsson nämner även att TIPS-plattformen skulle påverka utvecklingspotentialen på den svenska betalningsmarknaden. Riksbanken delar bilden att svenska betaltjänstleverantörer är framgångsrika och ligger vid fronten. Men den framtida betalningsmarknaden kommer inte att vara nationell. Det är också svårt att se hur de sekundsnabba valutaöverskridande betalningar som Mattias Karlsson själv nämner ska komma till stånd om svenska och utländska avvecklingssystem inte kan förstå varandra. En gemensam europeisk infrastruktur borde snarare underlätta för svenska betaltjänstleverantörer om det nationella RIX-systemet kan kompletteras med den europeiska plattformen för mindre, sekundsnabba betalningar.

Christina Wejshammar, chef avdelningen för betalningar, Riksbanken

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2020-01-09