DI Debatt: Viktigt för svensk ekonomi med bättre data över hushållens tillgångar och skulder

Ska staten samla in information om hushållens skulder och tillgångar? Det är en fråga som sju av åtta partier i riksdagens finansutskott har ansett viktig att utreda. Nu är utredningen En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder (SOU 2022:51) klar och ute på remiss.

Förslaget innebär bland annat att finansföretag ska lämna information om sina kunder till Statistiska centralbyrån (SCB). I avidentifierad form ska sedan FI och Riksbanken kunna använda uppgifterna för analyser och beslutsunderlag inom våra respektive uppdrag. Data över tillgångar och skulder är inte ovanligt i ett internationellt perspektiv. Våra grannländer Danmark och Norge har liknande register som det som föreslås. Internationella valutafonden och andra internationella organisationer har också pekat på att svenska beslutsfattare behöver den här typen av information.

Våra två myndigheter är övertygade om att dessa data skulle ge betydande fördelar när den ekonomiska politiken ska utformas. Genom att ge underlag för beslut som våra myndigheter fattar – för att värna finansiell stabilitet och prisstabilitet – är det fråga om samhällsviktig information.

Detta gäller inte minst i rådande läge när den höga inflationen med snabbt stigande priser på varor och tjänster drabbar hushållen hårt. Inflationen medför också att räntorna har gått upp till nivåer som vi inte sett på flera år. Hushåll som länge har gynnats av låga räntor behöver nu hantera ökande räntekostnader samtidigt som det mesta i deras vardag blir dyrare. Men det är svårt att bedöma hur detta påverkar hushållens konsumtion, sparande och betalningsförmåga, och i förlängningen ekonomin som helhet, utan bättre information om hur tillgångar och skulder är fördelade.

Det tar tid att genomföra förslaget och informationen kan därför inte hjälpa oss här och nu. Men uppgifterna behövs framöver. Vi vill framför allt peka på tre skäl för att dessa data behövs:

• Bättre kunskap och analys. Att svenska hushåll är högt belånade är välkänt. Vi vet också att stigande inflation och stigande räntor påverkar hushållens ekonomi, men det skulle vara värdefullt att veta hur detta påverkar olika typer av hushåll och vilka som är mest utsatta. Det kan vi inte se i dag. En viktig indikator på obalanser är hur stor andel av hushållen som har små eller inga finansiella tillgångar. Och omvänt, högbelånade hushåll med stor sparbuffert utgör en mindre risk. Förslaget skulle därför ge oss bättre möjlighet att förstå om skulderna utgör en makroekonomisk risk eller inte. Det skulle också ge viktigt information när det gäller att sätta in åtgärder mot överskuldsättning. Alltför höga skulder kan i värsta fall påverka stabiliteten i samhällsekonomin och det är något som oroar både FI och Riksbanken.
• Bättre avvägda beslut. Med bättre kunskap om hur olika typer av hushåll påverkas blir det lättare för Riksbanken att avgöra hur penningpolitiken påverkar ekonomin och därmed inflationen. Bättre data kan därför göra penningpolitiken mer träffsäker, såväl när inflationen går ner, som när den stiger. FI beslutar till exempel om amorteringskraven och det diskuteras hur dessa påverkar hushållen. Med bättre data kan amorteringskrav och andra makrotillsynåtgärder göras mer träffsäkra och risken för oönskade sidoeffekter begränsas. Även finanspolitiken skulle vara hjälpt av den här informationen.
• Bättre uppföljning och utvärdering av våra åtgärder. Med tillgång till information om enskilda hushålls tillgångar och skulder kan vi bättre analysera om syftet med olika åtgärder uppnås. Detta gäller både FI:s makrotillsynsåtgärder och Riksbankens penningpolitik. Det gynnar vår egen uppföljning och det gynnar också dem som har ansvar för att granska våra beslut.

Samhällsnyttan av informationen är alltså stor. Det är samtidigt viktigt att andra hänsyn vägs in, inte minst skyddet av den personliga integriteten. Det har utredningen också gjort.

I debatten har det påståtts att personliga data kommer att vara offentliga och att vem som helst kan få insyn i privatekonomiska förhållanden. Detta är helt fel. Utredningen föreslår tvärtom att uppgifterna ska vara sekretessbelagda enligt lag. Dessutom har SCB stor erfarenhet av att hantera känsliga individdata. Våra två myndigheter kommer att få tillgång till data för våra respektive policyanalyser först när de är avidentifierade. Det innebär att varken FI eller Riksbanken kommer att kunna hänföra uppgifter till en viss person. Vi är således trygga med att utredningen tagit väl hand om integritetsfrågan.

Den ekonomiska politiken skulle gynnas om även Sverige fick mer kunskap om hushållens tillgångar och skulder. Det behövs som underlag för beslut för att värna finansiell stabilitet och för penningpolitiken. Vi anser att utredningen har gjort en välavvägd bedömning av integritetsfrågorna gentemot det stora behovet av nya data för bättre analys och policybeslut. Förslaget att samla in data över hushållens tillgångar och skulder bör genomföras så snart som möjligt.

Susanna Grufman,                                                                                 Erik Thedéen,
Vikarierande generaldirektör för FI                                                    Riksbankschef