Goda erfarenheter av räntebanan
Nyhet Lagom till tioårsjubileet av att Riksbanken började publicera egna prognoser för reporäntan, den så kallade räntebanan, har Riksbanken utvärderat erfarenheterna av prognoserna. Även om det hela tiden funnits utmaningar är slutsatsen att räntebanan gynnat Riksbankens arbete med penningpolitiken, både det interna analysarbetet och den externa kommunikationen.
–Vi tycker att våra reporänteprognoser har fungerat bra, de hjälper oss i arbetet med att utforma penningpolitiken och underlättar kommunikationen av våra beslut. Samtidigt har prognosarbetet varit utmanande med finanskris och fallande globala räntor, vilket gjort det svårare för både Riksbanken och andra centralbanker att göra träffsäkra prognoser, säger Kerstin af Jochnick, förste vice riksbankschef.
Erfarenheterna av att göra och publicera reporänteprognoser kan utvärderas i två dimensioner. Den interna dimensionen har att göra med Riksbankens arbete att med hjälp av prognoser för ekonomins utveckling komma fram till en lämplig penningpolitik, medan den externa dimensionen har att göra med kommunikationen av penningpolitiken. Dimensionerna hänger också till stor del ihop.
I båda dimensionerna har erfarenheterna varit goda. Riksbankens interna arbete med de penningpolitiska beslutsunderlagen har utvecklats och blivit bättre. Möjligheterna till en öppen diskussion och utvärdering av penningpolitiken externt har också förbättrats genom att Riksbanken har publicerat sina egna prognoser för reporäntan.
Men det har också funnits utmaningar. En sådan utmaning är att reporänteprognoserna inte har varit särskilt träffsäkra. En annan utmaning är de skillnader som funnits mellan marknadsräntor och Riksbankens reporänteprognoser.
I en Riksbanksstudie förklaras varför Riksbanken började publicera reporänteprognoser och tar på ett övergripande plan upp vilka erfarenheterna har varit. Som komplement finns mer detaljerade beskrivningar av olika delområden publicerade i form av tre Staff memos och ett Working paper.