Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik

Tar svenska prognosmakare tillräcklig hänsyn till Sveriges omvärldsberoende?

Jesper Lindé och André Reslow analyserar om svenska prognosmakare tar tillräcklig hänsyn till Sveriges omvärldsberoende i sina prognoser för den inhemska utvecklingen. De jämför Riksbankens prognoser för BNP-tillväxt och inflation med ett antal större svenska prognosmakare, däribland Konjunkturinstitutet.

Analysen visar att både Konjunkturinstitutet och Riksbanken tar mycket liten hänsyn till omvärlden i de långsiktiga prognoserna för både BNP och inflation. På kort sikt är däremot hänsynen till omvärldsinflationen i linje med sambandet i utfallsdata, medan BNP-prognoserna inte heller på kort sikt tar hänsyn till det samband som visar sig i de faktiska utfallen. De visar också att omvärldens svaga inflytande på de långsiktiga prognoserna inte beror på att den svenska penningpolitiken har varit mer aktivistisk än historiska mönster.

Vilken roll spelar nivån på inflationsmålet?

Mikael Apel, Hanna Armelius och Carl Andreas Claussen analyserar vad den akademiska forskningen säger om optimal inflationstakt. De diskuterar också argumenten i den policyorienterade debatten om inflationsmålets nivå. Den internationella diskussionen har bland annat handlat om förslag på att höja det inflationsmål som i de flesta utvecklade länder ligger på eller nära 2 procent.

En slutsats är enligt författarna att tröskeln för att höja målet är hög, främst eftersom det finns betydande praktiska problem med att överge ett redan etablerat mål och byta till ett annat. I artikeln analyseras även de utmaningar centralbankerna kan ställas inför på kort sikt när det gäller att nå de nuvarande målen.

Är hushållens förväntningar på framtida bolåneräntor realistiska?

Erik Hjalmarsson och Pär Österholm analyserar de svenska hushållens förväntningar på framtida bostadsräntor mot bakgrund av den pågående debatten om att de kan ha varit orealistiskt låga på senare tid. De utnyttjar enkäter över hushållens förväntningar som Konjunkturinstitutet publicerar varje månad, för att uppskatta förväntningarna på bostadsräntorna på kort, medellång och lång sikt.

Författarna finner att förväntningarna på lång sikt är omkring 4,7 procent, vilket bedöms vara i linje med reporäntans nivå på lång sikt plus en rimlig spread mellan reporäntan och bostadsräntan.

Hur bedrivs penningpolitiken i Norge ur ett svenskt perspektiv?

Anders Vredin analyserar hur penningpolitiken bedrivs i Norge ur ett svenskt perspektiv. I både Norge och Sverige baseras penningpolitiken på numeriska inflationsmål, men det finns både likheter och skillnader i den penningpolitiska strategin. Historiskt har skillnaderna mellan ländernas nominella och reala räntor varit små och den nominella växelkursen mellan den norska och den svenska kronan har varit mycket stabil. Detta talar sammantaget för ganska små skillnader i penningpolitik mellan länderna, trots olikheter bland annat när det gäller centralbankens självständighet. Ett skäl till de små skillnaderna är att både Norge och Sverige är starkt beroende av utvecklingen i omvärlden och har påverkats till exempel av nedgången i den globala realräntan under de senaste decennierna.

Artikeln avslutas med en genomgång av de utmaningar som länderna står inför efter den globala finanskrisen när det gäller penningpolitikens mål och medel samt finansiell stabilitet.

Trevlig läsning!