Riksbankens verksamhet 2016 - fortsatt expansiv penningpolitik

Tillväxten i den svenska ekonomin var relativt god trots den måttliga tillväxten i omvärlden. En förbättrad situation på arbetsmarknaden, den inhemska konsumtionen och bostadsinvesteringarna bidrog till denna utveckling. Inflationen, mätt som förändringen av konsumentprisindex (KPI), uppgick till 1,0 procent i årsgenomsnitt. Om effekten av Riksbankens egna sänkningar av reporäntan exkluderades var inflationen mätt som KPIF i genomsnitt 1,4 procent.

"Riksbanken bedriver i dagsläget en ovanlig penningpolitik. Reporäntan, som 2015 för första gången sänktes till negativa nivåer, sänktes ytterligare under året och låg vid utgången av 2016 på –0,50 procent. Riksbanken fortsatte också att köpa statsobligationer. Vid utgången av 2016 hade Riksbanken beslutat om köp av statsobligationer till ett nominellt värde av 275 miljarder kronor. Den expansiva penningpolitiken har varit en bidragande orsak till att tillväxten i Sverige har hållits på goda nivåer trots den svaga utvecklingen i omvärlden. Under 2016 steg inflationen mätt som både KPI och KPIF, och inflationsförväntningarna närmade sig 2 procent", konstaterar riksbankschef Stefan Ingves i sin kommentar till Riksbankens årsredovisning 2016.

I årsredovisningen presenteras bland annat en genomgång av Riksbankens arbete med att analysera risker som kan byggas upp i det finansiella systemet och hota stabiliteten i detta. Det svenska finansiella systemet fungerade väl under året, men Riksbanken ansåg att det fanns sårbarheter i det svenska banksystemets struktur och risker kopplade till de låga räntorna. I ett läge med långvarigt låga räntor finns risken att hushåll och företag fattar beslut baserade på en orealistisk bild av det långsiktiga ränteläget. Det finns då en risk för uppblåsta tillgångspriser som så småningom kan komma att korrigeras. Riksbanken lyfte fram riskerna med detta och framförde behovet av att riksdagen, regeringen och andra myndigheter inför olika åtgärder som framför allt dämpar utvecklingen i hushållens skuldsättning. Riksbanken redogör också för den andra etappen av utbytet av Sveriges sedlar och mynt. De äldre 20-, 50-, och 1 000-kronorssedlarna blev ogiltiga efter den 30 juni. Vid årets slut hade 84 procent av värdet av de äldre 20-, 50-, och 1 000-kronorssedlarna som fanns vid utbytets start lämnats in till Riksbanken. Under hösten 2016 introducerades de nya 100- och 500-kronorssedlarna och de nya 1-, 2- och 5-kronorsmynten.

Balansomslutningen ökade under året med 181,4 miljarder kronor till 844,8 miljarder kronor, främst till följd av Riksbankens köp av svenska statsobligationer i syfte att göra penningpolitiken mer expansiv. Riksbankens resultat ökade med 5,0 miljarder kronor till 7,0 miljarder kronor. Ökningen beror framför allt på lägre nedskrivningar på Riksbankens finansiella tillgångar. Marknadsvärdet på guld- och valutareserven steg under 2016 från 465,0 miljarder kronor till 513,7 miljarder kronor. Riksbanken konstaterar att obligationsköpen har påverkat Riksbankens finanser positivt, men också att Riksbankens ränteprognoser talar för framtida förluster. Dock görs bedömningen att Riksbankens finansiella ställning, trots de högre riskerna, är tillfredsställande.

Riksbankens årsredovisning 2016 kan läsas i riksdagstryck via länken på denna webbsida. En formgiven version av årsredovisningen, både på svenska och engelska, publiceras i slutet av mars 2017. Då kan den laddas ned på denna webbplats.