10 år sedan Lehman Brothers – tema i nya numret av Penning- och valutapolitik
Nyhet I år är det 10 år sedan den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick omkull och den globala finansiella krisen blev akut. Detta har uppmärksammats i många sammanhang, internationellt och i Sverige.
Detta nummer av Penning- och valutapolitik fokuserar på lärdomar och reflektioner efter den finansiella krisen.
Artiklarna i 2018 års fjärde utgåva av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik
Reflektioner kring finanskrisen och tiden därefter
Riksbankschef Stefan Ingves reflekterar över finanskrisen och erfarenheterna under det decennium som förflutit sedan dess. Skildringen beskriver några av de utmaningar som beslutsfattare ställs inför i en kris.
Dramatiska år globalt och i Sverige: den ekonomiska utvecklingen 2006–2017
Claes Berg, Pernilla Meyersson och Johan Molin beskriver den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige från och med åren närmast före krisens utbrott fram till 2017, och hur krisen på olika sätt präglat utvecklingen under den perioden. Tillsammans med globaliseringen och den tekniska utvecklingen bidrog finanskrisen bland annat till att en rad genomgripande förändringar på de ekonomiska, finansiella och politiska områdena, både globalt och i Sverige.
Riksbankens kommunikation före, under och efter den finansiella krisen
Pernilla Meyersson och Ann-Leena Mikiver, Riksbankens tidigare samt nuvarande kommunikationschef, beskriver svårigheterna under finanskrisen att kommunicera oro utan att oroa och de stora förändringar som skett i Riksbankens kommunikation under de senaste 25 åren. Riksbanken har gradvis gjort det lättare för utomstående att följa, granska och utvärdera Riksbankens verksamhet, och räknas idag till en av världens mest öppna centralbanker.
Riksbankens arbete med finansiell stabilitet – före, under och efter den globala finanskrisen
Martin W Johansson, Johan Molin, Jonas Niemeyer och Christina Nordh Berntsson beskriver hur Riksbanken efter 1990-talets inhemska finanskris byggde upp sin kapacitet för att analysera risker och sårbarheter i det finansiella systemet. De diskuterar de akuta åtgärder som vidtogs under den globala finanskris som kulminerade kring 2008–2009 och ett antal lärdomar från detta, och hur arbetet har förändrat fokus sedan krisen klingat av.
Avslutningsvis pekar de på några framtida utmaningar för arbetet med finansiell stabilitet.
Stormen efter lugnet – lärdomar för den penningpolitiska analysen
Jesper Hansson, Marianne Nessén och Anders Vredin, nuvarande samt tidigare chefer för den penningpolitiska avdelningen, menar att den finansiella krisen och erfarenheterna sedan dess har blottlagt en del svagheter i den penningpolitiska analysapparat som tillämpats under inflationsmålsregimen. I artikeln beskriver de några av erfarenheterna och lyfter fram områden där det är särskilt angeläget att utvidga den penningpolitiska analysen: det finansiella systemets roll i penningpolitikens transmissionsmekanism, ekonomins utbudssida, och kopplingarna mellan penning- och finanspolitiken.