Antalet låntagare har ökat kraftigt bland äldre

Många bedömare, bland annat Riksbanken, IMF och EU-kommissionen, har påpekat att hushållens höga och stigande skuldsättning har bidragit till att svenska hushåll är sårbara och att detta utgör ett allvarligt hot mot den finansiella och makroekonomiska stabiliteten i Sverige. I rapporten Skuldsättning i olika åldersgrupper i Sverige analyseras skuldutvecklingen med hjälp av mikrodata från svenska individers lån.

Det finns ett tydligt livscykelmönster i skuldkvoten (och dess komponenter), det vill säga att individer först ökar sin skuldkvot för att sedan, runt 35-årsåldern, genom en kombination av ökade inkomster och lägre lån, minska skuldkvoten. Mellan 2010 och 2016 har livscykelmönstret blivit mindre påtagligt eftersom individer över 35 har ökat sin skuldkvot mest.

Under den undersökta perioden har förändringar i antalet personer samt andelen låntagare i de olika åldersgrupperna, om något, motverkat uppgången i skuldkvoten. Det beror på att antalet låntagare framför allt har ökat i äldre åldersgrupper, som har en lägre skuldkvot. Antalet låntagare mellan 30 och 40 år, alltså den grupp som har högst skuldkvot, har samtidigt minskat.

Att antalet äldre låntagare har ökat, beror både på demografiska förändringar (att antalet äldre är fler) och på att lånebenägenheten har ökat (andelen låntagare är högre) i de äldre åldersgrupperna.

Ökningen i antalet låntagare över 65 år är särskilt kraftig. För dessa individer har även skuldkvoten ökat kraftigt och den totala skulden har ökat med över 100 procent. Uppgången beror alltså såväl på att gruppen har blivit större som på att andelen låntagare i gruppen har ökat och på att låntagarna lånar mer.

I rapporten förs även ett resonemang om vad förändringarna i skuldutvecklingen innebär för den finansiella stabiliteten.

Antalet låntagare runt 35 år – den grupp som lånar mest – har minskat. Detta skulle kunna innebära lägre risk. De som är låntagare lånar dock mer, vilket kan innebära en ökad finansiell risk.

Att skuldkvoten har ökat bland äldre låntagare skulle kunna innebära en ökad risk främst för de som befinner sig över pensionsåldern. Dessa kan ha svårt att öka sina inkomster om till exempel kostnaden för att låna stiger. Det är dock inte självklart att riskerna i denna grupp har ökat. Skuldökningen skulle kunna reflektera att låntagarna realiserar en uppgång i tillgångspriser vilket inte nödvändigtvis innebär att riskerna har ökat. Individerna har dock blivit mer känsliga för förändringar i lånekostnader, eftersom bostäder är illikvida tillgångar, och därmed inte kan användas till löpande kostnader.

Staff memot är författat av Johan Eng Larsson, Kerstin Hallsten och Matilda Kilström. Författarna är verksamma vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet och Institutet för internationell ekonomi, Stockholms Universitet