Högre bostadspriser bakom hushållens ökade skulder
Ekonomisk kommentar, Nyhet Sedan 2011 kan ökningen av de svenska hushållens skulder främst förklaras av att de som köpt bostäder i genomsnitt har betalat ett högre pris, och därmed behövt låna mer, än vad säljarna en gång gjorde och att befintliga bostadsägare utökat sin belåning med bostaden som säkerhet. En stor nyproduktion av bostäder har också påverkat skuldökningen, framför allt de senaste åren. Det visar den ekonomiska kommentaren ”Utvecklingen på bostadsmarknaden och dess bidrag till hushållens skulder”.
Bolånen står för cirka 80 procent av hushållens totala skulder. Sedan mitten av 2000‐talet har de svenska bostadspriserna mer än fördubblats. Eftersom bostadsköp finansieras med en stor andel bolån har de allt högre priserna gått hand i hand med att hushållens skulder ökat.
Prisutvecklingen på bostadsmarknaden kan påverka hushållens skulder på olika sätt. En lång period av stigande bostadspriser medför exempelvis att befintliga bostadsägare har en större möjlighet att utöka sina bolån eftersom deras belåning i förhållande till marknadspriset på bostaden sjunker. Bostadspriserna påverkar även skuldutvecklingen med viss eftersläpning eftersom det tar tid innan alla bostäder som varit med om prisförändringar hunnit omsättas på bostadsmarknaden.
Även andra faktorer påverkar utvecklingen av hushållens skulder. Till exempel bidrar ett ökat byggande av småhus och bostadsrätter samt ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter till att antalet ägda bostäder ökar. Dessa bostäder finansieras oftast genom en stor andel bolån. Därutöver påverkas skulderna av hur mycket hushållen amorterar.
I den ekonomiska kommentaren ”Utvecklingen på bostadsmarknaden och dess bidrag till hushållens skulder” illustrerar författarna hur mycket olika faktorer kan ha bidragit till utvecklingen av de svenska hushållens bolåneskulder under åren 2011–2017.
Av Robert Emanuelsson, Goran Katinic och Erik Spector, verksamma eller tidigare verksamma vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.
Riksbankens ekonomiska kommentarer innehåller till exempel korta utredningar och debattartiklar. De åsikter som uttrycks i ekonomiska kommentarer är författarnas egna och ska inte uppfattas som Riksbankens ståndpunkt.