Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik
Nyhet 2018 års första utgåva av Penning- och valutapolitik innehåller artiklar som spänner över ett brett spektrum av centralbanksfrågor – alltifrån centralbankers grundläggande uppgifter och samarbete med centralbanker i utvecklingsekonomier till analyser av Sveriges beroende av omvärlden, för- och nackdelar med fast respektive flytande växelkurs samt den finansiella sektorns betydelse för den ekonomiska utvecklingen.
Centralbankers roll i samhällsutvecklingen – utmaningar i utvecklingsekonomier
Stefan Ingves, Pernilla Meyersson och Cecilia Kahn skriver om centralbankers övergripande uppgifter och verksamheter, med speciellt fokus på centralbanker i utvecklingsekonomier. Artikeln belyser några av de viktigaste utmaningar som centralbanker i utvecklingsekonomier står inför och centralbankens roll som utvecklingsaktör. Riksbankens samarbete med några andra centralbanker i form av teknisk assistans beskrivs också.
Påverkas den svenska neutrala räntan av omvärlden?
Sverige är en liten öppen ekonomi som påverkas starkt av utvecklingen i omvärlden. Under de senaste decennierna har globala realräntor fallit och Hanna Armelius, Martin Solberger och Erik Spånberg studerar hur detta påverkat det svenska ränteläget. Med hjälp av en enkel analysmodell beräknar de en svensk "neutral" ränta och finner att den fallit de senaste decennierna och att den i dagsläget är negativ. De finner även att nedgången till stor del förklaras av sjunkande neutrala räntor i omvärlden, där det största inflytande kommer från ränteläget i USA.
The case for flexible exchange rates after the Great Recession
Giancarlo Corsetti, Keith Kuester och Gernot Müller tar upp en klassisk fråga i internationell makro – valet mellan fast eller flytande växelkurs. Efter finanskrisen har argumenten för fasta växelkurser åter vunnit mark, bland annat med hänvisning till att de kan fungera som nominella ankare vid stora makroekonomiska chocker. Författarna till denna artikel menar dock att frågan inte är så enkel. Med teoretiska argument visar de att en flytande växelkurs skyddar små öppna ekonomier från utländska chocker. De menar även att deras slutsatser stöds av den faktiska utvecklingen i Norden efter finanskrisen, då tillväxten i både Norge och Sverige som har flytande växelkurs återhämtade sig snabbare än i Danmark och Finland, som båda har fast växelkurs.
Financial frictions, financial regulation and their impact on the macroeconomy
I denna översiktsartikel skriver Daria Finocchiaro och Anna Grodecka om vikten av en god förståelse av finansiella friktioner – avsteg från antagandet om perfekt fungerande finansiella marknader – i analyser av den ekonomiska utvecklingen. Före finanskrisen var det vanligt att makromodeller bortsåg från finansiella friktioner. Detta har dock ändrats de senaste åren, och artikeln innehåller en genomgång av den senaste forskningen inom området. De skriver även om hur olika slags regleringar kan motverka de negativa effekterna av finansiella friktioner.