Sveriges Riksbank and the History of Central Banking

Nyhet Nu är jubileumsboken, som tagits fram med anledning av Riksbankens 350-årsfirande, klar. ”Försvaret av penningvärdet har alltid varit aktuellt, men problemet har uttryckts på olika sätt i olika kontexter. Vi tyckte att det var relevant att jämföra Riksbankens historia med andra viktiga centralbanker. Så uppstod idén till denna bok”, säger Rodney Edvinsson, docent och lektor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, och en av bokens redaktörer.

Bokens redaktörer

Varför ger vi ut en jubileumsbok om Riksbanken?

– I år fyller Riksbanken 350 år och är därmed världens äldsta centralbank. Från ett internationellt perspektiv är det en unik monetär institution eftersom alla andra centralbanker i olika grad på något sätt har förhållit sig till Riksbanken. Riksbankens föregångare, Stockholms Banco, gav dessutom ut de första sedlarna i Europa. Det är också glädjande att så många internationellt erkända forskare bjuder på sina insikter.

I boken beskriver till exempel professor Jan Luiten van Zanden, och Dr. Gerarda Westerhuis (båda från Utrecht University), Amsterdam Bank, vilken bildades redan 1609, som en "proto centralbank", men denna bank finns i dag inte kvar. Bank of England, som Charles Goodhart, professor, London Scool of Economics och tidigare medlem i Bank of Englands penningpolitiska kommitté, skriver om har fungerat som en centralbanksmodell för andra länder, men den bildades först 1694. Klas Fregert, professor, Lunds universitet, beskriver hur Riksbankens historia ger många intressanta lärdomar om hur penningpolitik har bedrivits under skilda historiska epoker. Försvaret av penningvärdet har alltid varit aktuellt, men problemet har uttryckts på olika sätt i olika kontexter. Vi tyckte att det var relevant att jämföra Riksbankens historia med andra viktiga centralbanker. Så uppstod idén till denna bok.

Vad handlar boken om?

– Vi går igenom historien för tolv olika centralbanker: Sverige, England, Spanien, Frankrike, Nederländerna, Norge, Italien, Japan, USA, Tyskland och Kina, samt även Europeiska centralbanken, ECB. Den internationella jämförelsen har skrivits av Michael Bordo, professor, Rutgers University, och Pierre Siklos, professor, Wilfrid Laurier University. I korthet handlar boken om vad som egentligen är en centralbanks uppgifter, hur ekonomiska kriser har påverkat de funktioner som centralbankerna har åtagits sig under olika tidsperioder, hur pengar har använts, de makroekonomiska följderna av en centralbanks bildande och olika monetära regimer, samt framtida utmaningar med exempelvis ett kontantlöst samhälle.

Vad tyckte du själv var särskilt intressant?

– Att det finns så mycket att lära av olika länders monetära historia. Det finns många likheter, till exempel mellan Norges Bank och Riksbanken. Men det finns också många skillnader. Länder som USA och Italien har under lång tid haft en decentraliserad monetär struktur, där motståndet till ett centralbankssystem hänger ihop med den politiska decentraliseringen. Även om historien inte nödvändigtvis gör att vi kan förutsäga framtiden ger den oss möjlighet att göra intressanta och relevanta jämförelser med företeelser idag. Spridningen av olika kryptovalutor kan exempelvis jämföras med att Sverige under 1600- och 1700-talen hade fem olika parallella myntsorter med flytande växelkurs gentemot varandra. Centralbanker kan också kringgås. Det skedde exempelvis när Gustav III bildade Riksgäldskontoret, som då gav ut egna sedlar för att Riksbanken inte ville ge honom lån till hans krigsinsatser. Ett annat exempel är när spanska centralbanken, Banca de España, i praktiken blev en del av finansdepartementet under general Franco på 50- och 60-talet.

Ytterligare ett exempel är den europeiska centralbanken, ECB, som förvisso är en unik historisk konstruktion där penningpolitiken har flyttats till en överstatlig institution; en historisk parallell är dock tidigare myntunioner, såsom Skandinaviska myntunionen. Detta skriver Otmar Issing, professor och tidigare medlem i ECB:s direktion, om i sitt kapitel.

Utöver Rodney Edvinsson är Daniel Waldenström, institutet för näringslivsforskning (IFN) och Paris School of Economics samt Tor Jacobson, Riksbankens forskningsenhet redaktörer för boken.

Uppdaterad 2018-05-25
Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00