Tema e-krona i nya numret av Penning- och valutapolitik
Nyhet Riksbanken utreder möjligheten och konsekvenserna av att införa en svensk digital centralbanksvaluta, en så kallade e-krona. Det senaste numret av vår tidskrift Penning- och valutapolitik är ett temanummer som diskuterar e-kronan ur olika perspektiv. Vad är centralbankens roll på betalmarknaden? Hur stor kan efterfrågan på en e-krona bli? Vilka konsekvenser kan detta få för bankerna? Hur påverkas räntebildningen, och vilka vidare effekter kan e-kronan få för penningpolitiken och den ekonomiska utvecklingen på sikt?
Ett digitalt komplement till kontanter, en e-krona, skulle kunna vara ett sätt att möta utvecklingen på betalmarknaden. Två e-kronarapporter har publicerats där slutsatserna från Riksbankens e-kronaprojekt sammanfattas. I detta temanummer publicerar vi några av de analyser och utredningar som gjorts av medarbetare på Riksbanken.
Artiklarna i 2018 års tredje utgåva av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik
Varför fick Riksbanken sedelmonopol?
Gabriel Söderberg skriver om vad som menas med ett sedelmonopol och beskriver den politiska process som ledde till att Riksbanken 1904 fick ensamrätt på att ge ut sedlar. På den tiden fokuserade den politiska diskussionen på principerna för det finansiella systemet och centralbankens roll i samhället. Bakgrunden var en framväxande banksektor och en centralbank som tydligare antog karaktären av en offentlig myndighet. Artikeln pekar på paralleller mellan dåtidens och dagens diskussioner, som handlar om centralbankens roll i ett betalningssystem i kraftig omvandling.
Vad är pengar och vilken typ av pengar skulle en e-krona vara?
Gabriel Söderberg inleder med en kort historisk tillbakablick på de olika former som pengar haft genom tiderna, och konstaterar att pengar med tiden har blivit något allt mer abstrakt. Författaren pekar på att själva formen egentligen är av underordnad betydelse – förtroende är det som är det centrala för pengar. Den centrala frågan är därför vad det är som upprätthåller pengars trovärdighet. Artikeln diskuterar även de huvudsakliga sätten att definiera vad pengar är, och diskuterar vilken typ av pengar som en e-krona skulle vara.
Implikationer av en e-krona för Riksbankens penningpolitiska styrsystem
Marianne Nessén, Peter Sellin och Per Åsberg Sommar diskuterar e-kronan ur ett mer snävt centralbanksperspektiv. Mer konkret förklarar de hur en e-krona skulle förändra Riksbankens balansräkning, och hur det penningpolitiska styrsystemet skulle kunna påverkas. Ett budskap är att Riksbanken redan idag ger ut digitala pengar, men enbart till de institut som är deltagare i betalningssystemet RIX. En e-krona kan då ses som att Riksbanken breddar kretsen som kan hålla digitala centralbankspengar till att omfatta allmänheten i stort. Beroende på hur e-kronan utformas kan det tidvis uppstå stora flöden genom Riksbankens styrsystem och balansräkning, vilket pekar på att det kan finnas skäl att se över styrsystemet om en e-krona introduceras.
The e-krona and the macroeconomy
Hanna Armelius, Paola Boel, Carl Andreas Claussen och Marianne Nessén undersöker de penningpolitiska och ekonomiska konsekvenserna av en e-krona med egenskaper som gör att den även kan liknas vid en aktivt handlad finansiell tillgång. Om en sådan e-krona inte är räntebärande kan följden bli en nedre gräns på noll procent på styrräntan och även övriga räntor i ekonomin, vilket kan minska det penningpolitiska manöverutrymmet. En sådan e-krona kan leda till mer volatilitet i kapitalrörelser och i växelkursens utveckling. Den långsiktiga ekonomiska utvecklingen kan gynnas om e-kronan förbättrar det finansiella systemets effektivitet och motståndskraft. Men ekonomin kan påverkas negativt om kreditförsörjningen och den finansiella stabiliteten försämras.
Hur mycket e-kronor behövs det för betalningar?
Björn Segendorf studerar hur stor efterfrågan på en e-krona kan bli, i och med att en stor efterfrågan kan avsevärt öka storleken på Riksbankens balansräkning och ha implikationer för penningpolitiken och för den finansiella stabiliteten. Artikeln fokuserar på hur mycket e-kronor som kan komma att efterfrågas för att möta transaktionsbehovet i den svenska ekonomin. Den övergripande slutsatsen är att det är rimligt att tro att efterfrågan ur ett transaktionsperspektiv blir förhållandevis liten, ungefär i paritet med efterfrågan på kontanter i Sverige som under de senaste åren uppgått till ett värde motsvarande 1–2 procent av bruttonationalprodukten.
When a central bank digital currency meets private money: effects of an e-krona on banks
Reimo Juks analyserar hur en e-krona kan komma att påverka affärsbankernas balansräkningar, med fokus på bankernas likviditet, finansieringskällor och finansieringskostnader. Författaren finner att även om en e-krona minskar bankernas inlåning och därmed påverkar deras finansiering och likviditet, så kan bankerna normalt styra detta utflöde via deras insättningsräntor. I den utsträckning det inte är önskvärt eller ens möjligt för bankerna att fullt ut motverka ett sådant utflöde kan bankerna i högre grad förlita sig på långsiktig marknadsfinansiering för att fortsättningsvis kunna finansiera utlåningen. Författaren finner att i tider av finansiell oro kan en e-krona leda till större störningar jämfört med dagens system, men att detta beror på om e-kronan har egenskaper som gör den mer attraktiv än befintliga tillgångar i tider av finansiell stress. Sammanfattningsvis argumenterar författaren för att det inte finns något avgörande argument mot en e-krona ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv för svenska banker.