Varför analyserar Riksbanken olika mått på underliggande inflation?
Ekonomisk kommentar, Nyhet Sveriges Riksbank har sedan mitten av 1990-talet ett inflationsmål på 2 procent och sedan hösten 2017 är målet uttryckt i måttet KPIF. Men för att få en så god uppfattning som möjligt om det aktuella inflationstrycket och vart inflationen är på väg på lite sikt är det också viktigt att Riksbanken analyserar flera olika mått på den underliggande inflationen. Det visar den ekonomiska kommentaren ”Mått på underliggande inflation i Sverige”.
När inflationsmålet infördes i Sverige var målet uttryckt i termer av Konsumentprisindex (KPI) men sedan september 2017 är målet uttryck i termer av KPI med fast ränta (KPIF). Till skillnad från KPI påverkas inte detta mått direkt av förändringar i hushållens bostadsräntor.
Men inflationstakten påverkas också av prisförändringar som bedöms vara av mer tillfällig karaktär. Därför analyserar Riksbanken även regelbundet mått på så kallad underliggande inflation. Syftet med att analysera sådana mått är framför allt att få en fingervisning om hur hög den mer varaktiga delen av inflationstakten är.
Utvärderingen i denna ekonomiska kommentar visar att olika mått på underliggande inflation är användbara vid olika tillfällen eller perioder och att det därför är rimligt att Riksbanken fortsätter att analysera flera olika mått på underliggande inflation.
På Riksbankens webbplats publiceras flera olika mått på underliggande inflation.
Av Jesper Johansson, Oskar Tysklind, Mårten Löf och Oliver Sigrist. Författarna arbetar på Riksbankens avdelning för penningpolitik.
Riksbankens ekonomiska kommentarer innehåller till exempel korta utredningar och debattartiklar. De åsikter som uttrycks i ekonomiska kommentarer är författarnas egna och ska inte uppfattas som Riksbankens ståndpunkt.