Att göra prognoser på kronans växelkurs
Ekonomisk kommentar, Nyhet Vilken metod som är bäst för att förutspå kronans rörelser beror på prognoshorisont. På upp till ett års sikt, är den bästa metoden att låta växelkursen ligga kvar på den vid prognostillfället aktuella nivån. På lite längre sikt är det bättre att anta att kronan rör sig mot ett långsiktigt jämviktsläge. Det konstaterar Riksbanksmedarbetarna Emil Askestad, Ana Maria Ceh, Paola Di Casola och Annukka Ristiniemi i en ny ekonomisk kommentar.
Sedan 1993 har Sverige haft en rörlig växelkurs mot andra valutor och penningpolitiken styrs mot ett inflationsmål på 2 procent. Sverige är en liten öppen ekonomi med en omfattande handel med omvärlden. Kronans växelkurs påverkar realekonomin och inflationen och för Riksbanken är det därför viktigt med tillförlitliga prognoser för växelkursens framtida utveckling. Jämfört med andra makroekonomiska variabler är dock växelkursen svår att förutspå.
I sin ekonomiska kommentar ”Att göra prognoser för kronan” konstaterar författarna att vilken metod som är bäst beror på många olika faktorer, t.ex. prognoshorisont och prognosperiod för analysen. De drar slutsatsen att den vid prognostillfället aktuella nivån på växelkursens också är den bästa prognosen på kort sikt. På medellång sikt är dock den bästa prognosen att kronan gradvis återgår till ett långsiktigt jämviktsläge.
Av Emil Askestad, Ana Maria Ceh, Paola Di Casola och Annukka Ristiniemi