Redogörelse för penningpolitiken 2018

God svensk konjunktur och inflation vid målet

Riksbanken har under flera år bedrivit en mycket expansiv penningpolitik för att få inflationen att stiga och stabiliseras nära inflationsmålet. Politiken har bidragit till en god tillväxt, hög sysselsättning och minskad arbetslöshet. Den goda konjunkturen har också satt avtryck i prisutvecklingen. Under 2018 låg inflationen fortsatt kring målet och inflationsförväntningarna etablerades kring 2 procent, både på kort och lång sikt. Måluppfyllelsen var därmed god. Mätt med Riksbankens målvariabel KPIF uppgick inflationen till 2,1 procent. Den underliggande inflationen var dock något lägre, vilket illustrerar att det fanns en osäkerhet kring styrkan i inflationstrycket.

De senaste åren har både konjunkturen i stort och inflationen utvecklats väl i linje med Riksbankens prognoser och reporäntan har sedan slutet av 2016 legat relativt nära Riksbankens prognoser.

Ovanlig penningpolitik har haft ett tydligt genomslag

De senaste årens penningpolitik med negativ reporänta och köp av statsobligationer är ovanlig ur ett historiskt perspektiv. En summering indikerar att politiken har haft ett tydligt genomslag och har bidragit till att inflationen har stigit. Eftersom politiken varit ovanlig är det naturligt att den har debatterats. Argument har framförts för en mindre expansiv politik och en högre reporänta. Riksbankens bedömning är dock att den politik som bedrivits har varit nödvändig för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, vilket är en förutsättning för en gynnsam ekonomisk utveckling.  

Riksbankens prognoser står sig väl

I Riksbanksstudien ”Utvärdering av Riksbankens prognoser” kan man jämföra Riksbankens prognoser med andra bedömares, vilket kan ge en indikation om hur rimliga Riksbankens prognoser var i realtid. Under perioden 2007−2018 har Riksbanken den högsta träffsäkerheten för BNP-tillväxten och har också varit bättre än genomsnittet på att prognostisera arbetslösheten. Riksbanken har varit något bättre än genomsnittet när det gäller prognoser på inflationen men har gjort de minst träffsäkra prognoserna för reporäntan. Skillnaderna mellan prognosmakare är dock små. Vad gäller prognoserna för 2018 var Riksbanken bättre än genomsnittet när det gäller inflationen i Sverige och ungefär som genomsnittet när det gäller BNP-tillväxten, arbetslösheten och reporäntan. I studien finns en mer detaljerad genomgång av Riksbankens och andra bedömares prognoser.