BNP-utvecklingen i Sverige relativt omvärlden i spåren av covid-19

Svensk BNP följer nära den hos våra viktigaste handelspartners. I den kris som har utlösts av coronapandemin finns det ändå ett antal faktorer som talar för att svensk ekonomi på kort sikt skulle kunna påverkas mindre negativt än omvärlden:

• Svensk ekonomi har inte stängts ned i samma utsträckning som på många andra håll.
• De sektorer som drabbas hårdast av social distansering utgör en jämförelsevis liten andel av BNP i Sverige.
• En låg svensk statsskuld ger Sverige förhållandevis goda möjligheter att stödja hårt drabbade företag och hushåll med hjälp av finanspolitiska stimulanser.

Men det finns också sådant som talar för att det skulle kunna vara tvärtom.

• Den svenska ekonomin är beroende av att handeln med andra länder fungerar, samtidigt som den pågående krisen utsätter den internationella handeln för svåra påfrestningar.
• Svenska hushåll är högt skuldsatta, vilket medför risker för såväl hushållen som den finansiella sektorn.

I denna ekonomiska kommentar resonerar författarna kring olika anledningar till att sambandet mellan Sveriges och omvärldens BNP-utveckling kan komma att skilja sig från det vi observerat historiskt. Deras slutsats är att de ekonomiska konsekvenserna av pandemin skulle kunna bli något mindre i Sverige än i flera länder i vår omvärld. Hur utvecklingen i olika ekonomier ser ut på längre sikt är det dock för tidigt att säga något om, menar de. Vi befinner oss i ett tidigt stadium av det ekonomiska krisförloppet och därtill är mycket oklart om virusets smittspridning. Det är därför oerhört svårt att veta vilka förutsättningarna är för de närmaste årens utveckling.

Av Yıldız Akkaya, Carl-Johan Belfrage, Vesna Corbo och Paola Di Casola, Författarna är verksamma vid Riksbankens avdelning för penningpolitik.