Tilläggslånen kan göra hushållen mer sårbara
Nyhet, Staff memo Uppskattningar visar att en tredjedel av bolånetagare i Sverige har utökat sitt bolån genom att ta ett tilläggslån minst en gång under perioden 2010 – 2017. Tilläggslånen ökar hushållens skuldkvot med i genomsnitt 50-70 procentenheter. Detta innebär att hushållen kan bli mer sårbara om de ekonomiska förhållandena skulle försämras, skriver författarna till ett nytt staff memo.
Skillnaden mellan marknadsvärdet på bostaden och storleken på bolånet är bolånetagarens bostadskapital (på engelska ”home equity”). Hushållen kan använda bostadskapitalet som säkerhet för att utöka sina bolån. Detta staff memo undersöker hur många och vilka svenska hushåll som tar tilläggslån, hur stora tilläggslånen är och vilka konsekvenser tilläggslånen har för hushållens skuldsättning.
Storleken på tilläggslånen är i genomsnitt 300 000 kronor, vilket motsvarar en utökning av bolånet med 20 procent. Hushåll i åldersspannet 35 till 65 år med högre inkomster och högre skuldkvotsnivåer tar ut större tilläggslån. De hushåll som tar ut ett tilläggslån är främst bosatta i områden där bostadspriserna stigit mycket.
Cirka 20 procent av hushållen kan ha använt tilläggslån för att betala tillbaka dyrare konsumtionslån, men det är inte det huvudsakliga syftet för merparten av hushållen. Majoriteten av tilläggslånen har i stället använts till andra ändamål, troligen bostadsrenoveringar eller för konsumtion.
Författarna finner att tilläggslånen bidrar till att öka de svenska hushållens skulder och därmed deras sårbarhet. Det är därför viktigt att följa hur tilläggslånen används i framtiden.
Staff memot finns endast på engelska och är författat av Jieying Li och Peter van Santen, båda verksamma vid avdelningen för finansiell stabilitet, och av Xin Zhang, verksam vid avdelningen för penningpolitik.
OM RIKSBANKENS STAFF MEMOS
Staff memos är en publikation från Riksbanken och ett komplement till andra publikationer, som till exempel ekonomiska kommentarer och riksbanksstudier. I ett Staff memo kan medarbetare på Riksbanken offentliggöra kvalificerade analyser i relevanta frågor. Det är en tjänstemannapublikation som är fri från policyslutsatser och individuella ställningstaganden i aktuella policyfrågor.