Beräkningsmetoden för Stibor inger inte förtroende

Det är viktigt att de referensräntor som används på de finansiella marknaderna är rättvisande och inger högt förtroende eftersom de har stor betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet.  Stibor används i prissättning av många olika sorters finansiella kontrakt, och påverkar därigenom de räntekostnader som bland andra hushåll och företag möter. Det är därför inte heller acceptabelt ur ett konsumentskyddsperspektiv att Stibor till så stor del vilar på bankernas bedömningar.

Världen över arbetar man sedan flera år med att reformera referensräntorna, och det finns två tydliga mål med det arbetet. För det första ska så kallade interbankräntor, däribland Stibor, i största möjligaste mån använda faktiska transaktioner som utgångspunkt för beräkningen, i stället för bankernas bedömningar av räntor. För det andra ska nya och fullt ut transaktionsbaserade referensräntor tas fram. I många länder har sådana referensräntor redan tagits fram på den kortaste löptiden. Så också i Sverige, där Riksbanken, i likhet med många andra centralbanker, har åtagit sig att beräkna och publicera en fullt ut transaktionsbaserad referensränta som har fått namnet Swestr.

Globalt börjar man nu använda dessa nya referensräntor allt mer. Eftersom det svenska finansiella systemet är så tätt sammankopplat med andra länders ökar trycket på svenska aktörer att följa efter. Vi behöver alltså göra en sådan övergång även i Sverige – genom att börja använda Swestr. Behovet blir ännu mer tydligt nu när vi ser att Stibor även efter reformeringen i allt för hög grad kommer att baseras på bedömningar.